Komikern Henrik Schyffert har gjort ett omtalat inlägg i Facebook om invandringens kostnader. Han kommer fram till att vi alla har råd att betala för invandringen, och jag kommer inte att ägna mig åt räknemissarna, det finns andra som redan gjort det. Det intressanta i inlägget är vad han anser att folk skulle kunna tänka sig att slösa bort pengarna på, istället för att bekosta invandringen:
Skulle ni blåsa allt på en vecka i Fuengirola och kommer hem rödbruna och bakisplufsiga? Stå nöjda på Skavsta och vänta på väskorna med det trygga klirret ifrån taxfreepåsarna som enda ljudkuliss och tryggt veta att inga jävla 6-åringar med bortsprängda armar kommer från Arabien och snor de här stålarna från er för nu har ni gjort av med dom!
Här kommer ytterligare en annan variant:
Eller ska ni kanske köpa en sån där flott robotgräsklippare? Eller bygga till hemmabion i källaren? Eller en hundgård? En sån där med automatisk belysning? Lakritsprovning i Norge med hela familjen!!?? Va?
Man må tycka vad man vill om invandringen och dess kostnader, jag tänker inte gå in på den diskussionen här, utan det är tonen i Schyfferts inlägg som är intressant. Vilka pratar han om? Det känns som att han sitter på en väldigt hög häst.
De han viftar med pekpinne åt, det är de där vanliga svenskarna, de som inte är miljonärer som Schyffert själv. De som kommer hem rödbrända och bakispluffsiga från semesterresan. Det förmodat korkade white trashet, som röstar på partier som exempelvis Sverigedemokraterna. Han avslöjar sina fördomar och sin syn på vanliga människor på ett ganska naivt och tragikomiskt sätt.
Ledsen Schyffert, men jag tror att du just ökade SD:s siffror med ytterligare några tusen.
