Lätthögern är numera den dominerande oppositionen mot de starka socialistiska krafterna i landet. Det är en borgerlig rörelse som påstår att de bestrider den svällande statsmakten och dess progressiva samhällsexperiment. En motkraft som medborgaren enkelt kan ansluta sig till, och →
Sverige och atomkraften
Sveriges ekonomiska framgångar och låga energipriser under senare delen av 1900-talet baserades på vattenkraft och kärnkraft. Energin var billig, vilket underlättade för alla former av företagsverksamhet. Nu, när jag själv bor i ett land där elen är dyr, inser jag →
Syrien och den motvillige diktatorn
Det var inte länge sedan Syriens ledare Bashar al-Assad var en favorit i väst, och kanske ännu mer hans fru, Asma, som intervjuades i tidningar och lyftes fram som öknens ros. Damaskus ansågs som en av de säkraste städerna i →
Ökad migration och klimatskatter – den postmoderna liberalismens två viktigaste frågor
Den postmoderna liberalismen har övergett många av sina kärnområden, ursprungligen en köpmannaideologi med ekonomisk frihet på agendan, som mångt och mycket gick ut på att berika landet och dess invånare. Reformerna resulterade i en enorm ökning i levnadsstandard mellan åren →
Ett alternativt kallt krig
Tänk om kalla kriget (1947–1991) istället hade stått mellan USA och Tyskland – och inte Sovjetunionen? Det är kanske svårt att tänka sig, men det var faktiskt inte självklart att USA skulle samarbeta med Sovjetunionen mot Nazityskland under andra världskriget. →
Aviatörens anteckningar
Jag lusläste den berömde aviatören Almasys anteckningar, vände och vred på den tummade boken, dechiffrerade hans snirkliga skrivstil med en lika gammal ungersk ordbok som jag köpt på ett antikvariat. Han hade flugit över Saharaöknen, färdats dit ingen annan färdats, →
Lugnet mellan stormarna
En känsla av lugn – ja, kanske rentav hopp – sprider sig över världen efter Donald Trumps valseger. Trump och hans parti har lagt beslag på allt av betydelse: senaten, representanthuset och rentav det absoluta röstantalet. Kanske är vi på →
Obama och slutet på efterkrigstidens rättighetsideologi
Länge återkom tanken: ”När amerikanerna väljer en svart president, då har verklig jämlikhet uppnåtts.” Denna fras blev nästan en metafor för en avlägsen vision, något som, om än möjligt, tillhörde en framtid långt bortom horisonten. Men så trädde Barack Obama →
Den omöjliga presidentvalskampanjen
När vi betraktar den förlorande presidentkandidaten Kamala Harris valkampanj så uppstår en lång rad frågor. Den första frågan är varför valde demokraterna henne? Hon var inte en given kandidat, dåligt påläst med avsaknad av politisk profil, samt en dålig talare →
Fulvius baxter - kommenterar den externa situationen
Sitemap