Notan för flyktinginvandringen är kostsam, ca 50 miljarder om året enligt färska siffror. Att jämföra med hela rättsväsendet, polisen etc som kostar ca 60 miljarder per år.
Många menar att flyktinginvandringen betalar sig självt, när flyktingarna kommer i arbete och betalar skatt så bidrar de till samhället.
Problemet är att många flyktingar har svårt att få jobb, och att antalet nyanlända ökar, därav den stora kostnaden. Vissa flyktingar väljer dessutom att inte stanna och arbeta i Sverige (och betala tillbaka), de återvänder hem eller reser till andra länder.
Om vi istället jämför med arbetskraftsinvandring där de nyanlända börjar arbeta och bidra från början, så är flyktinginvandringen egentligen inte en särskilt bra affär för staten.
Flyktingmottagning motiveras ofta av humanitära skäl, det krävs försörjning, bostäder, vård, psykologhjälp, utbildning etc etc. Därför släpper de flesta länder in relativt få flyktingar. Tanken är inte att det ska gå med vinst.
Många av dagens flyktingar (de som är fysiskt och psykiskt friska) skulle istället kunna anlända till landet som arbetskraftsinvandrare, och börja arbeta och bidra direkt istället för att sitta på förläggning.
Tyvärr är detta ett problem.
Arbetskraftsinvandring är en het potatis i Sverige, den avskaffades på 1970-talet i förmån för flyktingmottagning. Arbetskraftsinvandringen sågs som ett hot mot svenska arbetare och motarbetades av LO och socialdemokratin. Den arbetskraftsinvandring vi har idag är mestadels från EU-länder. Därför ser vi så få indiska programmerare och filippinska sköterskor i Sverige.
Den svenska flyktingproblematiken är egentligen inte ett problem. Den skulle kunna lösas ganska snabbt.
Den logiska lösningen vore att ta in långt färre flyktingar, ungefär som våra grannländer, och slopa förbudet på arbetskraftsinvandring, och börja ta in arbetskraftsinvandrare istället. Då förlorar man inte heller ansiktet som en solidarisk & humanistisk stormakt.
Det finns flera varianter på arbetskraftsinvandring, dels en fri variant, där man tar emot alla som kan försörja sig. Eller en reglerad variant, man bygger upp ett slags kö-, och kontrollsystem (typ green card), likt USA, Canada, Australien m fl.
De flesta länder reglerar arbetskraftsinvandringen på något sätt, och det är väl den modellen som skulle vara aktuell för Sverige i dagsläget.
Vad finns det för vinster med detta?
Dels kommer Sverige att attrahera duktiga människor till näringslivet, det finns alltid brister inom olika yrken. Och dels kan vi ge många av de som idag kommer som flyktingar en riktig chans, istället för en halvdan chans, eller ingen chans alls.
Kommer de nyanlända inte att dumpa löner och försämra villkoren på arbetsmarknaden? Nej, det behöver inte bli så. I Sverige gäller svenska arbetsmarknadslagar, punkt slut. Om vissa invandrare väljer att jobba svart så är det fortfarande olagligt och straffbart.
Många länder har en speciell avdelning inom rättsväsendet som jobbar med dylika fall, och kontrollerar att invandrarna har lagliga handlingar och är anställda avtalsenligt.
Hur ska det gå med socialförsäkringssystemet. Hur ska vi klara bidragen och vården när det kommer många nya människor?
Ja, det här är ju framförallt ett problem för ett land som emot flyktingar, då måste man ju erbjuda vård, socialförsäkringar etc utan motprestation. Det ligger ju i hela flyktingmottagningens natur att man tar hand om flyktingarna och ger dem vård och hjälp.
Vad gäller arbetskraftsinvandring kan man ha andra krav, t ex att man betalat in sina skatter och sociala avgifter innan tillträde ges till de offentliga försäkringarna. Detta sker ju per automatik om man är anställd.
Jag tror inte på någon slags karens på ett till fyra år, som det har pratats om i vissa länder. Då skulle vi ha ett samhälle med folk som jobbar och betalar skatt, men inte har tillgång till socialförsäkringar. Ett A- och B-lag. Alla som är med och betalar ska få dela på kakan, det är enkelt och lätt att förstå.
Den svenska migrationspolitiken är totalt paralyserad. Antingen stödjer man dagens modell där man släpper in långt fler flyktingar än något annat EU-land. Och detta är en enorm ekonomisk och social utmaning. Eller så vill man inte släppa in några alls (SD).
Var är mellanläget i mellanmjölkens land?
Det är underligt att svenskarna är så extrema i just den här frågan. Den som lanserar kampanjen – invandring, ja, men med förnuft – kommer att vinna folkets röster. Men där är vi konstigt nog inte än.
