Ni som väntade er enorma nedskärningar kan pusta ut. I god socialdemokratisk anda höjs de totala utgifterna ännu en gång. Sjukvården kammar hem storvinsten, en ökning med 8,5 miljarder om vi jämför med 2005. Även barnfamiljerna tillhör vinnarna, samt kommuner, energipolitik och hör och häpna – kulturen! Förlorare blir de som haft A-kassa länge och de som sjukskriver sig ofta. Vilket i och för sig kan kompenseras av mer pengar till vården – och förhoppningsvis bättre arbetsmarknadspolitik. Ålderspensionssystemet, som står utanför budgeten, anslås också mer pengar. Om detta kommer att innebära höjda pensioner, eller beror på en ökning av antalet pensionärer har jag inte satt mig in i. Hursomhelst är det en rejäl ökning med 17 miljarder jämfört med 2005.
Budgeten skvallrar om att det är de ”nya moderaterna” som håller i rodret, och inte de gamla, för då hade det knappast förekommit lika många plustecken. Största förändringen gentemot socialdemokraterna handlar om synen på A-kassan och sjukpenningen. Alliansen inser att det förekommer fusk och vill stävja detta med nedskärningar; de som vill och kan ska arbeta.
Budgeten är absolut ingen överraskning. Vi betalar fortfarande astronomiska siffror för utanförskapet; arbetslöshet, sjukersättningar o dyl beräknas kosta samhället 189,2 miljarder kr, mer än sjukvården, utbildningsväsendet, försvaret och rättsväsendet sammantaget.
Alliansen står inför en stor utmaning, om de lyckas bryta utanförskap, bidragsberoende och hjälpa företagen att skapa fler jobb – då kommer statsbudgeten att se väldigt annorlunda ut.
—
Andra bloggar om: politik, samhälle, statsbudgeten, ekonomi, alliansen, intressant
