Det har uppstått en debatt kring regeringens förslag om rätt till vård och skola för s.k papperslösa immigranter, dvs personer som befinner sig i landet utan myndigheternas godkännande.
Det finns två aspekter, den första handlar om läkaretiken och våra västerländska humanistiska värderingar. Självklart hjälper vi främlingar i nöd, vi låter dem inte ligga kvar på gatan om de drabbats av en olycka. Även länder med privat vårdförsäkring hjälper främlingar med akut vård. Samma gäller för skolan, alla barn har rätt till utbildning, oavsett vilka dumheter deras föräldrar begått.
Den andra aspekten är att dylika lagar möjligen uppmuntrar fler olagliga immigranter att ta sig till Sverige, och att det i längden blir både dyrt och ohållbart. Att vårdplatser tas från skattebetalarna och ges till folk som inte har gjort rätt för sig, som inte är en del av vårt samhälle.
Papperslösas rättigheter är egentligen inte ett renodlat inlägg i migrationsdebatten, utan en lösning på ett praktiskt problem. Läkare hjälper ju folk i nöd, men vem ska betala för det, vilket personnummer ska anges i blanketterna? Nu har man skapat en byråkrati för detta.
Vi bör ha i åtanke att det INTE är vården och skolan som reglerar invandringen i landet.
Vad är det då som reglerar invandringen i Sverige? Eftersom vi valt att satsa på flyktingmottagning (och inte arbetskraftsinvandring) så är det politiker och myndigheter som sätter upp kvoter och bestämmer vilka länder och regioner som anses ge flyktingstatus. Här uppstår givetvis en slags svart marknad, många asylsökande ljuger om sitt ursprung och/eller slänger sina pass och hoppas på det bästa. Med lite tur får de stanna.
Om efterfrågan på arbetsmarknaden istället reglerat invandringen hade det förmodligen sett annorlunda ut. Man söker sig inte till ett land där det inte finns arbetstillfällen, då prövar man lyckan någon annanstans. Och finns det gott om jobb i det aktuella landet då finns det också möjlighet att stanna och skapa sig en framtid, där man bidrar till det nya landets välfärd etc.
Kontentan är att ett konstgjort system (som vi har idag) aldrig kommer att bli bra. Oavsett hur man vänder och vrider på det. Ska slumpen avgöra om du ska få stanna, eller dina drivkrafter och din kompetens?
Och notera att det inte handlar om vi enbart ska importera hjärnkirurger och toppingenjörer, inte alls. I länder som satsat på arbetskraftsinvandring (t ex Australien, Canada etc) finns det immigranter på alla samhällsnivåer.
Den svenska arbetskraftsinvandringen blockerades av LO och socialdemokraterna för flera decennier sedan för att skydda den inhemska arbetsmarknaden. Istället valde man att satsa på flyktingar, som hölls i karantän, på behörigt avstånd från fabriker och kontor.
Om vi fortsatt med arbetskraftsinvandring hade Sverige med all säkerhet varit ett mycket lyckligare och framförallt rikare land.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, papperslösa, invandring, flyktingarm, vård, skola
