Senaste nyheten från Ukrainakriget är Kievs missilattack mot Krim, där över 100 badare på en strand blev skadade av klusterbomber, varav ca 6 personer dog. Man kan fundera över det strategiska värdet av att döda och lemlästa kvinnor och barn på en badstrand.
Den amerikanska ambassadören blev förstås uppkallad till Kreml, ty det är ju amerikanska vapen och satellitsystem som används för attackerna, men amerikanerna menar att Ukrainarna väljer sina mål själva. Detta blidkade inte ryssarna, som förklarade att terrorattentatet kommer att få följdverkningar.
Vi befinner oss allt närmare ett öppet krig mellan USA och Ryssland.
Själva kriget vid fronten går inget vidare för ukrainarna, från att ha varit ett utdraget skyttegravskrig så börjar tempot att öka och ryssarna tar by efter by, och arbetar sig långsamt västerut. Den ukrainska armén har tagit stora förluster och består till stor del av nykomlingar utan erfarenhet, med ökad risk för armén bryter ihop och ger upp.
Och mitt i detta politiskt oklara läge så intensifieras diskussionerna om ett Ukrainskt EU-medlemskap. Personligen har jag svårt att se Ukraina som en del av unionen. Innan kriget så beskrevs landet som genomkorrupt, fattigt och efterblivet. Hur ett sådant land ska integreras in i den europeiska ekonomin och politiska kulturen är svårt att föreställa sig, särskilt när krig dessutom råder på dess territorier. Och dessutom, om Ukraina går med i EU är vi alla i krig med Ryssland.
Och det blir ju förstås ett billigt sätt för USA att slippa skicka egna soldater, och istället låta européerna kriga mot varandra. Frågan om vi är så dumma? Vissa av oss är, men inte alla. Vi ser att ett maktskifte på gång i Europa, men frågan är om det inte är för sent?
Ett utslaget Europa och Ryssland skulle förstås skapa en boom för amerikansk industri. Med blott en fiende kvar, Kina, och större chanser för fortsatt global amerikansk militär dominans. Den som tror att USA bryr sig om sina allierade kan ha fullständigt fel, se bara på Nordstream, och den tyska industridöden därefter. Men det är nog bara en försmak.
Det handlar inte längre om att markera olika positioner, vifta med ukrainska flaggor eller tycka att Putin är en mer förnuftig ledare än Ursula von der Leyen, utan om att undvika krig till varje pris. Konflikten i öst har eskalerat bortom all rimlighet.
