Det blir en fullständigt medieexplosion när en av landets kändisar ertappas med en prostituerad. Tangentborden snattrar så det ryker i slott och koja. Alla har en åsikt. Och krav på strängare lagstiftning vädras från politiskt håll.
Om vi tar det från början. Vad har kändisen gjort för fel egentligen? Otrohet är en personlig skandal, men sällan något som skapar större debatt och lagändringar. Den som har deltagit i blöta firmafester och liknande vet vad jag pratar om. Under vissa förhållanden så tappar folk vett och sans, man kan skylla på spriten, stressen, nerverna och mycket annat. Tyvärr är det sånt som händer många av oss. Förhållandet går eventuellt att lappa och laga, även om tilliten är satt ur spel. I värsta fall går paret skilda vägar.
Att betala för sex är däremot ytterst problematiskt enligt dagens synsätt. I Sverige är det ett brott. Kvinnan anses vara ett offer. Hon kan ha tvingats, hotats och förnedrats av organiserade prostitutionsligor. Att hon säljer sex frivilligt för att tjäna en slant, det håller man inte för troligt. Lagboken beskriver den prostituerade som ett offer, oavsett om hon är det eller ej. Lagstiftarna ser strukturer och inte individer.
Om vi jämför med tiggeri. Ingen vill tro att tiggarna ingår i organiserade ligor. Vi vill gärna tro att de tigger själva på eget bevåg. Men vi är medvetna om att det finns organiserade ligor som tvingar folk att tigga. Hot och misshandel är inget ovanligt i sammanhanget. Så, där sitter unga tjejer och fryser arslet av sig i den svenska vintern utanför snabbköpet. Alltför få bryr sig. Att ge dem en slant hjälper föga.
Det är brottsligt att tvinga en person att göra något mot sin vilja, oavsett om det handlar om tiggeri eller sex. I fallet med de prostituerade så låtsas vi att alla är tvingade. Och i fallet med tiggeriet, så låtsas vi att alla gör det frivilligt. Visst är det märkligt? Det handlar om en slags konstruerad verklighet, som skiljer sig en del från det som händer på riktigt runtomkring oss.
Hursomhelst, egentligen är saken reglerad i lagboken. Sexköpslagen behövs inte. Den sätter bara frivilliga prostituerade i klistret. De som tvingas till prostitution har ju redan skydd av lagboken. Hot, tvång, människohandel, slaveri och våld är förbjudet.
Bästa sättet att minska kriminaliteten kring prostitutionen vore att legalisera den. Och kräva att de yrkesverksamma registrerar företag, som alla andra näringsidkare. Samt adderar moms till sina tjänster, skriver ut kvitton, betalar sociala avgifter och skatt. De kunde starta fackföreningar, som hanterade medlemmarnas rättigheter, avtal och försäkringar. Vi skulle också kunna vara säkra på att verksamheten minskade på sikt, och vi skulle se arbetslösa sexarbetare som gick på a-kassa. Även tiggeriet skulle kunna styras upp på liknande sätt.
Jag är ingen vän av prostitution, utifrån min egen förståelsehorisont; det framstår inte som ett särskilt attraktivt yrke. Men jag vill helst inte döma eller förbjuda. Och varför är företeelsen så laddad egentligen? I grunden så är det förmodligen den kristna lutheranska moralen som spökar. Och under senare år har det adderats en rejäl dos vänsterfeminism och teorier om patriarkala maktstrukturer. Sen har vi en vilsen nihilistisk samtid, där folk inte längre tänker eller analyserar, utan bara gör saker, ungefär som bysantinska byråkrater.
Kanske borde de som säljer sex bestämma själva? De är väl det vi alla vill? Att varken hallickar eller politiker tvingar dem i någon riktning?
Om det nu är så att vi har en egen fri vilja, och det inte är fångvakterskan Svea som egentligen bestämmer hur och varför vi gör något? Hon verkar ju ändå veta bäst.
