Under senare hälften av 1900-talet insåg man att socialism och statskontroll motverkade den ekonomiska utvecklingen, och i förlängningen välfärden. Därför införde mörkermän som t ex Pinochet och de Kinesiska ledargarnityret marknadsliberalism, men struntade i andra viktiga liberala värden som, mänskliga rättigheter, åsiktsfrihet, pressfrihet, mötesfrihet, fria val, decentralisering etc etc etc.
Denna utveckling pågår än. Neokonservativa politiker som t.ex George W Bush motarbetar de liberala kärnvärdena, och inför undantagslagar, specialfängelser, enorma offentliga utgifter etc, däremot lämnas marknaden mer eller mindre fri.
Är det här liberalismens dilemma, att alltid förknippas med marknaden? Medan socialister och konservativa lagt beslag på begrepp som solidaritet med de svaga, värna familjen, värna grannskapet, värna hembygden etc.
Liberaler borde tala lite mer om varifrån våra mänskliga rättigheter härstammar, dessa rättigheter som numera är så självklara att vi knappt märker när de naggas i kanterna. Rättigheterna härstammar knappast från Marx eller Burke, socialismens och konservatismens främste förespråkare.
Nej, det blir ingen liberalism med enbart fri marknad, det krävs mycket mer än så. Endast fria människor kan göra fria överenskommelser, vilket är grunden för alla relationer, inte minst affärsrelationer.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, liberalism, marknadsliberalism, fri marknad
