Snart höjs A-kasseavgiften, framförallt för folk inom branscher med stor risk för arbetslöshet. Exempelvis fiskare och skådespelare kommer att åka på en rejäl höjning. Fiskare nyttjar A-kassa vid dåligt väder eller andra omständigheter som förhindrar dem att utföra sitt arbete, skådespelare och kulturarbetare försörjer sig med A-kassa mellan uppdragen.
Jag jobbar som frilansillustratör med enskild firma, och jag skulle aldrig drömma om att söka A-kassa pga att jag för tillfället saknar uppdrag. Vid tider av stiltje är det perfekt att ta kontakt med nya kunder, skicka iväg arbetsprover, äta lunch med gamla kunder etc etc.
Eftersom jag är medveten om att det ibland uppstår luckor i arbetsschemat så fakturerar jag därefter. Intäkterna måste räcka över semestern, lediga dagar och perioder av arbetsbrist. Det finns förmodligen få företag som har 100%-täckning, år efter år. Volvo, Ericsson, Ikea etc måste jämt och ständigt lansera nya varor och tjänster – och alltid vara förberedda för framtiden. Annars går de under.
Det är du och jag som via skatten försörjer kulturarbetare och fiskare vid tider av arbetsbrist. Trist för de som varken gillar torsk eller teater. Men ska vi inte vara solidariska? Det är väl klart att vi måste ha kvar fiskare och kulturpersonligheter i Sverige?
Hela diskussionen kan avfärdas, eftersom den nya regeringen också har föreslagit skattelättnader. Vi får behålla mer av vår lön, och har råd med högre avgifter. Men det finns en pedagogisk poäng med att låta arbetslösa i riskzonen betala mer. Det kanske får dem att börja fundera över sin arbetssituation.
Många verkar ha glömt att syftet med arbete är att försörja sig.
Om vi jobbar med något som inte bär sig, då måste vi först och främst se över verksamheten; vad gör vi för fel, vad kan vi göra bättre, varför är folk inte intresserade av våra varor eller tjänster? För en frisk person kan det inte vara bra för självkänslan att bli försörjd av staten i åratal.
Tips. Höj priset på fisken, förädla den, hitta nya marknader; japaner tycker förmodligen att det är ytterst exotiskt med svensk varmrökt sik. Kulturarbetare – bli vassare, lär er sälja. Tro inte att konst är något svårt, ickekommersiellt, esoteriskt som folk utanför kretsen inte begriper. En stor del av världens mest uppskattade konstverk var beställningsjobb. Maggropskänslan står över allt, antingen gillar man något eller ej. Om ditt verk är en subtil referens till Anselm Kiefers Resurrexit, och ingen begriper det, då är det ditt fel. Det finns alltför många missförstådda genier, eller så är de geniala på att missförstå.
—
Andra bloggar om: politik, samhälle, a-kassa, arbetslöshet, kultur, kulturarbetare, konstnär, intressant.se
