Moderaterna funderar på ett förslag om delat barnbidrag, vilket låter logiskt och rättvist – om vi nu vill ha barnbidrag vill säga. Personligen tror jag på mindre bidrag och lägre skatter. Den fördelningspolitiska poängen – med att låta pengarna ta en tur in på skatteverket innan de kommer tillbaka – är sedan länge passé. Den viktigaste fördelningspolitiken är fri utbildning, här kan vi skapa oss en bättre framtid och bryta fattigdom och utanförskap.
Bidrag är för mig en tillfällig ersättning, en försäkring, som delas ut när något oförutsett inträffar, t ex arbetslöshet, sjukdom etc. Att aktivt fördela pengar mellan olika samhällsgrupper kan bäst liknas vid konstgjord andning, som kanske t o m leder till att somliga nöjer sig med sin situation – och inte vidareutbildar sig, klättrar på karriärstegen etc. Att vi som har barn får några tusenlappar från staten varje månad är tillika märkligt. De flesta får barn förr eller senare, och de som ej lyckas eller vill får under hela livet en större skattebörda. Rättvist så det förslår.
Hursomhelst, moderaterna förespråkar delat barnbidrag. Och min fru sammanfattade nyheten på ett klarsynt vis: Varför har inte sossarna föreslagit detta? Det här är ju rättvist och jämlikt på alla sätt och vis.
Tja, varför?
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, barnbidrag, bidrag, socialdemokraterna, moderaterna
