Valet, politiken, journalisterna och lögnerna


Lars Ohly menade i SVTs valvaka att han skulle göra allt för att bekämpa den ”nyliberala” politik som nu stundar efter borgarnas historiska seger. Alliansen har aldrig förespråkat dylik politik, nyliberalism går ut på att i det närmaste avskaffa staten, vilket ligger långt ifrån den mjukishöger som nu tagit makten i Sverige. Men ingen reagerar, reportern ifrågasätter inte Ohly. Vänsterledaren får tydligen vräka ur sig vad som helst, även om det är rent nonsens.

Jag tycker att hela valrörelsen har präglats av lögner, framförallt från Göran Perssons sida, där statistik, siffror och prognoser har presenterats på ett djupt felaktigt sätt. Oemotsagda falsarier är ett hot mot demokratin, vi som känner till fakta blir inte duperade, men alla de som är måttligt intresserade av politik tappar tråden.

Vid sidan av Persson och Ohly är journalisterna valets stora förlorare. Däremot tycker jag att många bloggare gjort ett utmärkt arbete med att kontrollera uppgifter och avslöja lögner.

Svenska folket visade sitt missnöje mot arbetslöshet, åtgärdsprogram, bidragskaruseller, affärer, maktfullkomlighet, näringslivsförakt etc och valde bort den sittande socialdemokratiska regeringen. När röstsiffrorna stabiliserade sig framåt kvällen kastade Göran Persson in handduken. Detta är demokrati och tillika ett historiskt ögonblick. Även ett parti som suttit vid makten i nästan 70 år måste få känna på folkets vilja eller ovilja. Nu stundar en inre maktkamp hos socialdemokraterna, där epoken Persson vädras ut, i förmån för yngre och hungrigare politiker och politik. Det kommer att bli spännade att se vart socialdemokratin tar vägen och vem som ska leda rörelsen.

Jag gissar att stora förändringar krävs för att få socialdemokratin på rätt köl, förändringar som redan borde ha initierats efter Palmes död i slutet av 80-talet. Istället har de harvat vidare med sin ickepolitik och lett Sverige i fördärvet med ett gigantiskt utanförskap och en gigantisk budgetbubbla för att dölja densamma. Företag och företagare har misshandlats under åren, jobben och pengarna har flytt landet. Och socialdemokraterna har fått hålla på relativt ostört, journalister och debattörer har blott kraffsat på ytan. Kanske befinner sig svenska medier lika långt från folket och verkligheten som politikerna själva?

Jag tänker på min egen situation, och mitt lilla enmansföretag, som betalar över 60% av intäkterna i skatt. Det är inte lätt att driva en dylik verksamhet. När nu alliansen ska sänka skatter och förenkla regelverket hamnar allt i ett fullkomligt nytt ljus. Från att knappt kunnat försörja mig själv så kan jag börja fundera på att hyra kontor och anställa någon som hjälper mig. Om alla i min situation gör detsamma kommer arbetslösheten att vara ett minne blott till nästa val.

Vad är det för en ideologisk låsning som förvandlat socialdemokratin till näringslivets fiende? Det är ju företagen som skapar jobb och välstånd? Statens uppgift är att samla in och omfördela, staten kan inte skapa pengarna. Hur kunde de misshandla sin enda gödkalv? Till och med min far som röstat på socialdemokraterna i ett helt liv ändrade uppfattning inför valet 2006. Socialdemokratin har misslyckats monumentalt, och har vi riktig tur så slipper vi uppleva detta kvasimarxistiska hopkok inom överskådlig framtid.

Slutligen vill jag blott säga att jag kommer att bevaka alliansens politik lika nitiskt som jag gjorde med förra regeringens, men i skrivande stund önskar jag dem lycka till. Grattis Reinfeldt du har lyckats med det omöjliga! Och kanske får jag möjlighet att skriva om något annat än politiska misslyckanden i min blogg.

Andra bloggar om: politik, val2006, socialdemokraterna, alliansen, samhälle, intressant


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.