Under de senaste decenniet har våra makthavare visat ett stort intresse för att avlyssna och registrera sina undersåtars digitala aktiviteter. De verkar inte ha några större moraliska betänkligheter kring detta, ända tills de själva blir drabbade. Notera Angela Merkels förvåning när det uppdagades att hon kan ha blivit avlyssnad av USA:s säkerhetsorgan NSA. Den tyska förbundskanslern har tydligen personligen ringt Obama och bett att få en förklaring.
Jag skrev om det här för länge sedan, att avlyssningshysterin kommer att fortsätta ända tills politikerna själva hamnar i näten, då blir det inte så trevligt längre. Tänk om Obama själv är avlyssnad? Vilket han givetvis är, det är åtminstone möjligt. En konsekvens av att man djuptrålar internet och telefoni.
Då, först då, inser politikerna att de lämnat över groteskt mycket makt till sina säkerhetstjänster. Dessa anonyma byråkrater, som kan avlyssna, förnedra och sätta dit vem som helst. De kan sälja känslig information om viktiga personer, avslöja deras ekonomiska förehavanden, visa deras tillkortakommanden och dåliga vanor. Paradoxalt nog är våra makthavare mer intressanta än den grå massan. Oj vad saker och ting kan gå fel.
