Vi har nog alla varit med om att diskmaskinen, kylen eller luftkonditioneringen gått sönder. Man ringer en hantverkare, och inser att reparationskostnaderna närmar sig hälften av inköpskostnaden. Köper man istället en ny produkt så får man ju dessutom garanti, modernare design och bättre funktioner, och den kommer inte att krångla på flera år. Det blir lockande att köpa något nytt istället för att reparera.
Hantverkaren måste kalkylera för moms, arbetsgivaravgifter, kommunalskatt och sin egen ersättning i priset, samt eventuella reservdelar. Dessutom är det dyrt med bensin till firmabilen, varav stora delar också är skatt. Det är inte underligt att även mindre reparationer kostar tusentals kronor, och det mesta går till skattmasen.
Samtidigt sjunker kostnaderna när man massproducerar ovan nämnda apparater. De tillverkas i låglöneländer och fabrikerna blir allt mer automatiserade och man tillverkar stora serier av samma produkt. Priset på den enskilda produkten går ner.
Så när diskmaskinen går sönder för andra gången, ja, då kanske man helt enkelt köper en ny. Fast den egentligen skulle kunna hålla i 10 år till, om någon kunde reparera den för en billig peng. Givetvis finns det folk som jobbar svart, och de kan möjligen erbjuda bättre priser, men det ligger utanför statens överblick och är givetvis olagligt. Trots att svartjobbarna i det här fallet bidrar till ett mer hållbart samhälle, medan statens höga skattetryck skapar ett klimat för slöseri, kortsiktighet och slit-och-släng-mentalitet.
