Tierp får ytterligare 500 000 kr i statsbidrag för att minska segregationen. Kommunen fick 1,6 miljoner kr 2016, och 1 miljon kr 2017 i samma syfte, men ingen av de efterföljande rapporterna nämner hur insatserna påverkat segregationen.
Ja, det här är ett av många svarta hål dit skattepengarna försvinner. Låt oss bryta ner det hela lite. För det första bör vi fundera på begreppet segregation. Det handlar förmodligen om att svenskar och invandrare inte bor tillsammans i samma områden, utan åtskilda, i olika områden.
Både svenskar och invandrare skulle nog hålla med om att det egentligen kan vara ganska bra med segregation. Många nationaliteter inklusive svenskar föredrar att bo tillsammans med landsmän, av både kulturella och praktiska skäl. Det här beteendet ser vi runt om i världen, olika etniska grupper flyttar gärna nära varandra. Vi stöter på fenomenet i storstäder som New York och London, där det finns kinesiska, judiska, svarta, italienska kvarter osv. Det är tryggt att ha sina egna granngårds. Våra folkvalda vill däremot motverka segregation av inte helt solklara skäl.
En annan märklig företeelse är att insatserna sällan redovisas ordentligt. Politikerna gillar att hälla skattepengar på olika problemområden, men det förefaller som att det sällan görs rejäla utvärderingar efteråt.
Minskade segregeringen? Med hur mycket? Hur mäter man den egentligen? Under hur lång tid? Användes pengarna effektivt? Är det en bra metod? Bör metoden användas igen?
Fast egentligen är ju frågan meningslös, eftersom segregation likväl kan vara positivt, och då undrar man om politikerna bryr sig om frågans olika dimensioner? Är åtgärden egentligen bara en undanmanöver av något slag, som ska visa att makthavarna är medvetna och vill åtgärda sociala orättvisor? Utan att gå på djupet med problemet, utan någon vettig plan, och utan ordentlig återkoppling? 2020 är ett underligt år, vi börjar bli vana vid allsköns galenskaper, och skatteslöseriet i Sverige kvalar definitivt in på listan.
