Grekland kommer att behöva en tredje bailout, enl tysklands finansminister Wolfgang Schaeuble. Beskedet kommer lite olägligt inför de tyska valen, vilket kan resultera i att EU-kritiska väljare vänder Merkel ryggen.
Finns det ett EU utan Merkel? Vi har redan sett hennes parhäst Sarkozy försvinna bort i glömskan, och Frankrike blev snabbt decimerat till att sitta på EU:s åskådarläktare.
Kommer Tyskland att gå samma väg? Om både Frankrike, Storbritannien och Tyskland lämnar EU:s roder, vem ska då styra skutan?
Kan byråkraterna i Bryssel själva föra samarbetet framåt, utan starkt engagemang från de tre tongivande länderna?
Allt fler européer inser att dagens valuta- och penningpolitik inte fungerar. Grekland och länderna kring Medelhavet förvandlas till svarta hål som slukar allt större lånebelopp från Nordeuropa. Och vad händer när det blir dags för Rumänien och Bulgarien att införa euron? Kommer de att sköta sina respektive ekonomier? Hur snart kommer de att behöva nödlån?
Så länge lånen betalas tillbaka med ränta så är allt i sin ordning. Men när det väcks krav på eftergifter, lägre ränta, längre löptider, eller t o m avskrivning – då blir situationen annorlunda.
Dagen kris hade svårligen uppstått utanför Eurozonen. Grekland och andra sydländer hade inte kunnat överbelåna sig, och de hade haft möjligheten att devalvera sin valuta för att bli konkurrenskraftiga. Och tyskarna hade inte behövt stå som någon slags förmyndare och ekonomiska garanter för länderna i söder.
Situationen blir absurd när länder som tidigare knappt haft med varandra att göra (exempelvis Cypern och Tyskland) tvingas till ett märkligt rollspel där den ene blir tiggare och den andre en kravfull givare.
Hösten kan bjuda på flera överraskningar: Italien (samt Slovenien) kan behöva nödlån, och den politiska situationen i Tyskland förändras. Detta i kombination med krav på lättnader och avskrivningar från Grekland, Spanien etc kan sätta den gigantiska bollen i rullning.
Den stora skrällen vore väl om Grekland inte fick låna mer pengar, men det är få som ser detta som ett verkligt scenario, ty det vore som att skriva under eurons dödsdom. Om Grekland skulle lämna valutasamarbetet, skulle snart fler länder följa efter.
Och vi skulle snart ha ett splittrat och upphackat EU, där länderna själva väljer vilka EU-direktiv man vill följa eller förkasta. Centralstyrningen i Bryssel skulle fortsätta att administrera låtsasimperiet, ända tills pengarna tog slut, och medierna vände bort blicken från spektaklet.
