Det torde vara många gånger bevisat att invandrare är överrepresenterade vad gäller brott. Och så här ser det ut i de flesta länder. Att emigrera innebär en risk, det är uppenbarligen lättare att tappa fotfästet och hamna i dåliga miljöer, eller så kanske brottsligheten planerats redan i förväg, eller så sköter man sig precis lika bra som det stora flertalet.
Det är egentligen inget konstigt, det handlar nog mest om statistik, och statistiska överväganden. Och en statsmakt kan inte vara snäll och överseende. Politiker och byråkrater måste ta med i beräkningarna att en viss andel av invandrarna kan vara brottslingar, eller bli brottslingar, likväl som att de kan leva sina liv utan att begå brott.
Att statsmaktens tjänstemän hela tiden ska se mellan fingrarna och tro det bästa är inte bara naivt, utan djupt ohederligt mot de som redan bor i landet. Paradoxalt nog så drabbar invandrares brottslighet till största delen andra invandrare. De invandrare som har butiker i förorterna och randområdena utanför storstäderna får vara beredda på ökad brottslighet och en sällan närvarande poliskår.
Även polisen har givetvis blivit vaccinerad med naiv- och snällhetsmedicinen. Det handlar om direktiv från högre ort. Det är samma slags överdrivna godhetssignalerande som får medier att pixla ansiktet på brottslingar som är efterlysta och publicerade opixlade på polisens egen hemsida.
Vi behandlar invandrare som barn. Vi släpper in migranter utan identitetshandlingar, utan pass, utan ålderstest, och därmed utan egentliga asylskäl. Själva poängen med UNHCR och den ursprungliga tanken om att hjälpa flyktingar känns som helt bortblåst. Och det verkar finnas ett mycket högre filter av tolerans mot brottslingar med mörk pigmentering än ljus dito. Ibland kallas fenomenet för omvänd rasism. Blonda tjuvar och banditer hängs ut i medierna. Framförallt kvällspressen kan knappt bärga sig, särskilt om den misstänkte har en hög samhällsposition; rika och framförallt kända företagare är högvilt.
Medierna är förmodligen rädda att en alltför hög exponering av mörka missdådare skulle bidra till rasistiska stämningar. Därför vill de balansera nyhetsutbudet och på så sätt möjligen forma läsarna till en högre tolerans. Men opinionsbildning är ju egentligen inte nyhetsredaktionernas uppgift, de ska rapportera torrt och sakligt, därefter ska läsaren själv avgöra vad hon ska tycka och tänka. Vill man ha opinionsbildning så går man till ledarsidan.
Att berätta om brottslingars ursprung är vanligt i många andra länder, och det har absolut ett nyhetsvärde. Hur skulle man annars exempelvis kunna värja sig mot utländska organiserade ligor, om man inte fick reda på att de var utländska? Eller vilket land de kom ifrån? Dessutom har ju ursprunget en stark koppling till utseendet, vilket kan vara av vikt vid t.ex en efterlysning eller identifiering. Ju mer man tänker på det desto märkligare framstår det systematiska döljandet av ursprung och etnicitet.
I själva verket är det väl så att vinklad journalistik skapar en känsla av misstro och olust hos läsarna. Att underskatta sin läsekrets är djupt ohederligt, och bidrar på sikt till såga av grenen man själv sitter på. De traditionella medierna tappar läsare för varje år som går, medan nya alternativa medier, bloggar, videokanaler och medborgarjournalistik ökar. Statsmakten försöker att jämna ut kampen med presstöd, dvs skattepengar till gammelmedia, men det kommer inte att lyckas i längden. Det finns ett stort sug efter andra röster.
Den som ljuger blir straffad till slut. Lögnen är en av de arkaiska synderna, i nästan alla samhällen oavsett religion har lögnen betraktats som något dåligt. För att kunna leva tillsammans i mer avancerade samhällen så krävs det att vi är mestadels ärliga mot varandra, att vi talar klarspråk, och kan lita på varandra. Det är själva grunden för det samhälleliga kittet.
