Det amerikanska presidentvalet står mellan demokraterna Hillary Clinton, Barack Obama och Mike Gravel – eller republikanerna John McCain, Mitt Romney, Mike Huckabee och Ron Paul.
I Sverige brukar vi anklaga amerikanerna för bristande demokrati, då blott två partier är stora nog att kämpa om makten. Men inom dessa partier finns ett brett spektrum av åsikter, från libertarianen Paul, kreationisten Huckabee till ”sossen” Gravel. Dessutom finns en uppsjö av andra partier, som iof är för små för att nå vita huset, men det råder knappast någon brist på demokrati eller diversitet.
I realiteten har blott fyra kandidater en reell chans till presidentposten, dessa är förmodligen Clinton, Obama, McCain och Romney. Nog vore det intressant med kult-figuren Paul, han skulle kunna skaka om USA med sin frihetliga politik, samtidigt är han märkligt konservativ vad gäller invandring, och har anklagats för extremism i samband med ett nyhetsbrev som gavs ut för några år sedan. Baptistpastorn Huckabee kommer förmodligen inte heller långt, och inte heller Gravel som vill förstatliga sjukvårdsystemet, tillåta fria aborter och uppmanar till en mer liberal drogpolitik. Detta går nog inte hem i centrala USA.
Obama och Clinton har fått mest utrymme i svenska medier, men när jag läser deras politiska program blir jag tveksam, bägge gillar tullar och handelshinder, vilket knappast gynnar Sverige och framförallt inte fattiga länder. Samtidigt skapar det stagnation för den inhemska industrin, som blir ännu sämre på att konkurrera på den globala arenan.
De vill dra sig ur Irakkriget snarast, och det kanske blir svårt. Nåväl, det var ren och skär idioti att starta kriget, men att lämna landet blödande så att turkar i norr och iranier i öst kan slåss om resterna är nog ingen bra idé. Det kan bli upptakten till ett krig som drabbar hela mellanöstern. USA får nog stanna kvar och reda ut situationen, stärka det irakiska försvaret och polisen, så att landet kan stå på egna ben. Det kommer att kosta en hel del, men nästa presidents huvuduppgift ÄR att städa upp efter Bush.
Kvar står republikanerna McCain och Romney. Av dessa två framstår Mitt Romney som den stora höken, han pratar mycket om säkerhet, bekämpa terrorismen, liberala vapenlagar osv; han ogillar aborter, samkönade äktenskap etc, samtidigt vill han stärka yttrandefriheten, dra ner på de offentliga utgifterna och byråkratin.
Veteranen John McCain blir den, som enligt mitt tycke svarar för den vettigaste politiken, han är ingen rigid kristen hök, har inte gjort sig känd som en högljudd abortmotståndare eller vapenliberal. McCain är en mitten-republikan, som vill sänka skatterna, skapa ordning och reda i finanserna, sänka de offentliga utgifterna, reformera sjukvårdssystemet, avskaffa regleringar för handel.
Han är förmodligen den av kandidaterna som som på bästa sätt kan representera genomsnitts-amerikanen. Han har åldern emot sig, visst, men ålder, religion, ras eller kön är inget som låter stoppa kandidaterna i detta amerikanska val, som kanske har det brokigaste startfältet någonsin.
—
Viktiga frågor i detta val är Irakkriget, skatter och offentliga utgifter, klimatfrågan, sjukvårdssystemet, utbildning, krigsveteraner och invandring.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, USA, presidentvalet, valet, McCain, Romney, Clinton, Obama
