Behövs staten i det 21:a århundradet?


Behövs staten i det 21:a århundradet? 1Staten i sin ursprungsform tillhandahöll militär, domstolsväsende samt rikets styre. Aristokratin samlade in skatt från allmogen och lovade försvar i händelse av krig. Med tiden förvandlades staten allt mer till ett slags försäkringsbolag, där merparten av budgeten går till socialt skydd, som arbetslöshetsersättning, föräldrapeng, barnbidrag, socialhjälp etc. Vård, skola och omsorg står också på schemat i många länder. Att omsorgsfullt och med närmast kirurgisk noggrannhet reglera livets alla områden skapar jobb och sysselsättning åt alla statens tjänstemän och klienter. Dess verksamhet har i många västländer svällt betänkligt under senare år.

Fast hur kommer det att se ut i framtiden. Behövs statens tjänster i en värld där forskning och utveckling ständigt går framåt?

Genom biologisk ingenjörskonst kan vi redan nu skapa smarta grödor som ger långt mer avkastning än tidigare. I framtiden kommer vi att billigt och storskaligt kunna odla alla former av näringsämnen. Ett mål mat kommer att kosta väldigt lite. Få personer kommer att riskera fattigdom.

Vi vet allt mer om den mänskliga kroppen, dess funktion och genetik. Med smarta mediciner och avancerade kirurgiska metoder kommer vi att kunna bekämpa de flesta åkommor. Dessutom kommer priset på vård att pressas ner allt mer. Jämför med ögonoperationer för närsynthet, där kostnaden gått ner medan kvaliteten hela tiden når nya höjder.

Folk oroar sig att vi ska få problem med arbetslöshet, för att robotar och artificiell intelligens kommer att ta över. Vi kan likväl tänka oss att antalet arbetsuppgifter växer, särskilt inom branschen för nöje, förströelser och specialintressen. Snart ser vi personer som är superkända inom vissa nischer, och lever på reklamintäkter och donationer från följare och fans, men ingen känner igen dem på gatan. Författare, medborgarjournalister vetenskapsjournalister, experter, kompositörer, musiker, filmare, kreatörer etc etc. Det kommer att finnas ett stort sug efter intressanta personligheter i en värld där alla är sammankopplade. Därutöver kommer vi att behöva en uppsjö med människor som servar, bygger och utvecklar det enorma digitala samhället med alla dess system och prylar.

Förr eller senare kommer vi att tämja fusionen och få obegränsat med ren energi, och tills dess kommer vi att bygga säkrare traditionell kärnkraft, toriumreaktorer etc. Den nya tekniken kommer att tillåta småskalighet, med små lokala reaktorer, och vi kommer inte att vara lika beroende av stora nationella elnätverk.

Reda idag syns en befolkningsminskning i västvärlden och Japan. Det är blott invandringen som håller uppe statistiken. Man vi kan snart räkna med en befolkningsminskning även i dessa utvandrarländer. Att vi blir färre är inget problem, kanske har vi nått befolkningsmaximum inom några år, och sedan går det sakta neråt och lägger sig på en mer stabil nivå? Att vi får fler äldre är inte heller något problem eftersom vi kommer att kunna vara yrkesverksamma och aktiva allt längre upp i åldrarna.

Vi kommer att betala med digitala valutor, typ bitcoins eller liknande. Vi kan också tänka oss mikrofondandelar som betalningsmedel, vars värde består av olika delar ädelmetaller, fastigheter, aktier, konst eller annat. Digitala servicebolag håller balansräkningen åt oss. Centralbanker och traditionella banker behövs inte längre.

Våra barn kommer att ha mer omfattande kunskaper om världen än vad vi hade i myndig ålder. Med nya medier kan kunskapsinhämtning ske på ett mycket snabbare och effektivare sätt. Folk kommer att ifrågasätta meningen med att sitta decennier i skolbänken.

I framtiden kanske det räcker med en slags kombinerad olycks- och livförsäkring. Den täcker sjukvård och andra problem som man kan tänkas råka ut för. Och om vi lyckas skapa ett harmoniskt, lugnt och fridfullt samhälle med mindre brottslighet och benägenhet till olyckor, då kommer försäkringspremien att bli låg. Även rättsväsendet som ju är statens paradgren kommer vi att behöva mindre av.

Måhända överdriver jag lite, men statens roll som källan till grundtrygghet kommer förr eller senare att bli hotad. Den tekniska utvecklingen kommer i allt större utsträckning att garantera trygghet och säkerhet.

Kanske är det statsmaktens utdragna dödskamp vi ser nu? Likt ballongen som sväller till bristningsgränsen innan den exploderar? Politikerna kommer att känna sig tvingade att skrämmas med klimathot, genmanipulerade grödor, stamcellsforskning, virusutbrott, radioaktivitet, krig, terrorism, kriminalitet etc etc. För annars kommer vi inte att behöva dem eller deras hjälp. Civilsamhället kommer att lösa allt det som staten erbjuder idag. Kvar blir frågan om olika sorters inre och yttre hot. Statsmakten kommer inte att ge sig, beskattningsrätten är en alltför lukrativ affärsidé för att överges. Vi kommer med all säkerhet se allt mer av statens tvingande och hjälpande hand, i tid och otid, vare sig den behövs eller ej. Det lär bli en lång och omständlig historia.


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.