Det råder begreppsförvirring i både medie- och bloggvärlden gällande begreppen ”nyliberalism” och ”högerextremism”. Det förstnämnda tänker jag inte gå in på då alla som äger ett lexikon kan – om de vill – förkovra sig och skingra dimmorna. Däremot är ordet högerextremism mer diffust, och kanske kräver en utförligare analys.
Begreppet ”höger – vänster” härstammar från 1700-talets franska nationalförsamling där de konservativa satt till höger och liberalerna till vänster. Konservatismen är en blandideologi som inte är lika teknisk utmejslad som t ex marxismen. De konservativa delar ofta en organisk kollektivistisk samhällssyn. Dessa idéströmmar är idag närmast bortraderade i Sverige och många andra länder. Dagens höger är gårdagen vänster, dvs liberala. Om vi skulle fråga en modern borgare om hon har en organisk samhällssyn skulle vi få ett förvånat nekande svar, eftersom liberalismen är väsenskild med sin individualistiska människosyn.
Marx, de flesta vänstergrupperingars fader, var influerad av Hegel. Även denne filosof förespråkade en kollektivistisk människosyn, där folket och staten sågs som en organism. Tanken går vidare hos Marx i klasstänkandet, där grupper strider mot varandra, inte enskilda viljor och tankar. Vi anses alla vara del av en grupp och har en kollektiv strävan. Nationalsocialismen vars människosyn också är av kollektivistisk art, använder begreppet ras istället för klass; teorierna backas upp av pseudovetenskaplig forskning. Både kommunister och nazister vurmade för starkt ledarskap, klass eller raskamp, den starka staten, planekonomi, samt kollektivistisk människosyn där individen blott är en del av de större sammanhagen. Motsättningarna mellan kommunister och nazister handlar inte om avgrundsdjupa ideologiska klyftor utan snarare om konkurrens, jämför med konflikter hos olika vänstergrupperingar. Den italienska fascismen, som inspirerade Hitler, har ännu tydligare band till marxismen då Mussolini var aktiv i socialiströrelsen ända fram till första världskriget.
Vad är egentligen högerextremism?
Språkbruket har skapats av vänstern för att skapa en ideologisk brandvägg gentemot fascism, nazism och därigenom smutskasta den moderna högern, vars liberala värdegrund knappast kan kopplas ihop med rasism, främlingsfientlighet, nationalism etc.
Idag sker framförallt en glidning av ordet nyliberalism; vänsterns önskedröm vore att inkorporera begreppet i termen högerextremism. Då har de verbalt avväpnat en ideologi som befinner sig långt bort från de kollektivistiska ideal som paradoxalt nog sammanlänkar både socialdemokrater, kommunister, socialister, fascister, och nazister. Därmed inte sagt att alla dessa ideologier är samma skrot och korn, de delar emellertid ett idéhistoriskt grundstoff, den kollektivistiska människosynen.
Liberalismen, i alla dess former är en ideologi som befinner sig i ett annat grenverk på ideologiernas träd. Tankarna om individens frihet och unika värde, samt yttrandefrihet, näringsfrihet, jämlikhet inför lagen etc etc har inga likheter med klass-, nations- eller rastänkandet. Givetvis kan det finnas extrema former av liberalism, vilka ändå markant skiljer sig från de kollektivistiska ideologierna.
Vi kan därför konstatera att det i realiteten finns många vänsterextremismer men få s k högerextremismer. Vi kan också konstatera att begreppsförvirringen knappast är slumpartad, dess syfte är att smutskasta den moderna högern, vars ideologiska värdegrund saknar kopplingar till nazismen, fascismen etc.
—
Pingat på Intressant.se. Andra bloggar om: samhälle, politik, ideologi, nyliberalism, högerextremism