Dödstalen från coronaviruset i de mest drabbade länderna såsom Italien och Spanien har sakta börjat plana ut. Det är fortfarande många som insjuknar och många som dör, men inte lika många som för en vecka sedan. Det värsta kan vara över.
Kanske är det karantänen och distanseringen mellan människor som gett resultat, eller så har tillräckligt många blivit smittade så att populationen sakta närmar sig någon form av immunitet. Många av de som bär på viruset uppvisar inga som helst symptom. De smittade kan alltså vara långt fler än vad vi tidigare trott, viket också betyder att sannolikheten att dö av den här sjukdomen kan vara lägre än vad vi hittills befarat.
Detta sagt utan att förringa coronavisrusets utbrott i delar av Italien och Spanien, där sjukhusen kraftigt överbelastats och även vårdpersonal dött av sjukdomen. Dessa förfärliga regionala utbrott kräver fortfarande en djupare analys och förklaring.
Om det vänder nu, så har de flesta länder och regioner klarat sig relativt bra. Däremot så har undantagslagar och tvångskarantäner bidragit till ekonomiska problem, samt även en tilltagande misstro till politiken. Visst har många ropat efter åtgärder, och att staten ska göra något, men när allt har lagt sig och vi har alla korten på bordet, då kanske vi dömer lagstiftarna annorlunda.
I flera länder har de folkvalda påtvingat medborgarna onödigt hårda lagar. Och kanske kommer delar av den här lagstiftningen att finnas kvar under en period framöver. Vi har också sett slarv med beredskapslagren, som inte skulle klara krig eller större kriser, samt sjukhus som inte har kapacitet att skala upp verksamheten. Därutöver har även inkompetensen blommat ut mer än vanligt på den stora ogräsfylla politiska gräsmattan.
Personligen hoppas jag att medborgarna tar sig en extra funderare över vad som händer ovanför deras huvuden. Hur snabbt våra medborgerliga friheter och rättigheter kan tas ifrån oss. Hur vår försörjning – våra industrier, kontor, affärer och jordburk – kan påverkas av ogenomtänkta politiska beslut. Och hur lite av statsmaktens grundläggande löften om skydd och trygghet som egentligen uppfyllts. Dessa tankar bör vi absolut ta med oss till vallokalerna, när det blir dags att utse framtidens ledare.
