I ett land där skattetrycket närmar sig 50% förväntar sig medborgarna att få något tillbaka, speciellt i kristider. När våra företag förlorar sina kunder ropas det efter allehanda stöd och krispaket. Alla vill ha en del av kakan, alla har ju rätt till en del, alla har ju betalat överpris till skatteverket – och NU vill vi ha tillbaka!
Är det någon som tror att ekvationen går ihop? Att staten kan linda in oss alla i bomull, för att mildra stötarna från verkligheten? Knappast. Idag meddelas att Karolinska universitetsjukhuset ska spara rejält, 900 personer får gå. Hur det går med köerna på akut- och operationsmottagningarna kan vi nog gissa oss till. De lär knappast bli kortare.
Den generella välfärdssaten står inför en tung utmaning, nu offrar man folkhälsan för att stimulera förlegad industri. I min värld är vården en av de viktigaste anledningarna till att vi betalar skatt. Får jag inte god vård för mina surt förvärvade slantar så har staten brutit kontraktet. Kan man reklamera någonstans?
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, vård, finanskrisen, karolinska
