Under senare tid har flyktinginvandringens kostnader diskuterats, och färska rapporter visar att hanteringen kan utgöra en betydande utgift för samhället. Och det är kanske inte så märkligt, ty flyktinginvandring är inte samma sak som arbetskraftsinvandring. Flyktingar kan vara skadade både fysiskt och psykiskt, det är åtminstone något som bör tas med i kalkylen, och de kanske aldrig kan arbeta normalt. Flyktinginvandring är framförallt ett humanitärt projekt, och inte en alls självklar vinst för samhället.
Att snabbt få dem i arbete och integrera dem verkar vara en dåligt fungerande plan i det stora hela. Arbetslösheten är stor i gruppen och ofta är deras utbildning inte adekvat, samt att många av dem bor i etniska enklaver, vilket gör integreringen och kontakten med det svenska samhället stundtals problematiskt.
De tidigare spridda positiva nyheterna – om att flyktingarna är högutbildade och kommer att rädda Sveriges åldrande befolkning – visade sig vara fake news. Istället verkar det som att det blir ännu fler munnar att mätta, för de som arbetar och betalar skatt.
Invandringens kostnader är komplexa och bör absolut lyftas fram. Notera att även arbetskraftsinvandring kan bli en kostnad, om ett inflyttat par tar med sig sina gamla föräldrar och staten betalar deras pensioner. Därutöver ska deras barn gå i skola, vilket också är en kostnad etc.
Kanske handlar det inte bara om att lägga om spåret vad gäller invandring. Hela den svenska välfärdsmodellen känns plötsligt förlegad och överutnyttjad. De svenska socialförsäkringssystemen är ju framförallt finansierade och avsedda för svenska medborgare. Ska de verkligen nyttjas för att lösa flyktingkrisen och fattigdomen i världen?
Pengar till socialförsäkringar borde öronmärkas och betalas till en fristående myndighet, eller helst till en privat eller kooperativ aktör. Om vi därutöver vill donera pengar till flyktinghjälp bör det göras separat och frivilligt.
Elefanten i rummet är att vi har närmare 50% i totalt skattetryck. Det är alldeles för mycket pengar att ge till politikerna att leka med. Så länge vi accepterar att hälften av år lön tas från oss varje månad, så kommer samhällsexperimenten att fortsätta.
