När BRÅ lade fram rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet efterlyste den liberale debattören Mauricio Rojas forskning om huruvida det kunde finnas sociokulturella förklaringar till att vissa etniska grupper var överrepresenterade när det gäller vissa typer av brott. Då satte kritiken igång. Och det är inte första gången Rojas står i skottgluggen. Läs vidare i SvD 060103
Journalister och debattörer anklagar Rojas för att gå rasisternas ärenden. Det kommer till och med kritik från kollegorna i liberala Folkpartiet.
Rojas uttalande har inget med rasism att göra.
Att det finns etnisk relaterad brottslighet är alla medvetna om, hur förklaras annars den italienska maffian i USA? Trots att det finns en grogrund till organiserad brottslighet i den italienska kulturen fördömer vi inte alla italienare, tvärtom så beundrar vi deras rika kultur, arkitektur, kulinariska traditioner osv. Brottsligheten är trots allt en liten del av ett samhälle, och har inget med hud eller hårfärg att göra.
Om forskning kring etnicitet och brottslighet bedrevs skulle det kanske uppdagas att svenskar är benägna till ekonomisk brottslighet, närmare bestämt skattefiffel. Förmodligen som ett resultat av decenniers hårt skattetryck i Sverige. Det skulle eventuellt också framkomma att semestrande svenskar ägnar sig åt huliganism och fylleri. Detta beteende kan vara resultatet av överbeskyddande alkoholpolitik.
När svenskar emigrerar till ett annat land så finns det en risk att de fortsätter med sitt beteende, trots att det inte är accepterat i det nya landet. Måhända vore det nyttigt för polisen i det aktuella landet att känna till svenskarnas brottsvanor, framförallt i förebyggande syfte?
Mauricio Rojas är en person med starka liberala åsikter, och ett av fundamenten i den liberala frihetliga traditionen är att ALLT kan debatteras, vändas och vridas på. Hur kommer det sig att vi måste lägga locket på när debatten börjar bli jobbig? Hur kan någon kalla Rojas för rasist i dagens Sverige pga av ett dylikt uttalande? Ska det obekväma och upprörande aldrig debatteras, utan tigas ihjäl?
I Sverige har politiker och debattörer byggt en osynlig mur, innanför denna pallisad tillåts ej de politiskt inkorrekta. Ifrågasätter någon konstruktionen sätter mediadrevet igång, och vederbörande svartmålas på ett sådant sätt att han/hon aldrig mer kan resa sig. Rojas har motstått detta, vilket är beundransvärt.
Jag skulle vilja påstå att den osynliga muren är farlig för samhället. Vi kan inte skrika rasist så fort debatten blir tung eller invecklad. Dessutom är invandringen en viktiga politisk fråga; vi har en flyktingpolitik som har havererat fullkomligt. Tjänstemän på Migrationsverket firar med tårta när de lyckas utvisa någon. Arbetskraftinvandring förekommer knappast, blott skadade och lemlästade från ett fåtal länder släpps in, och de ska helst sitta inlåsta på förläggning i flera år innan besked lämnas om de får stanna eller ej.
Vi bör fråga oss hur vi ska förhålla oss till omvärlden, och till människor som vill flytta till vårt land. Ingenting kommer att bli bättre om vi lägger locket på.