Om du vill hjälpa någon som drunknar, se till att du har med dig något att flyta på. Om du inte har något flytetyg så riskerar du att dras ner i djupet av den som drunknar.
/Gammalt bondförnuft
Nu talar allt fler om en förestående systemkollaps, där myndigheter och statliga verk inte längre klarar sina uppgifter; varken budget, resurser eller bemanning räcker längre till. 10,000 asylsökande i veckan tär på resurserna. Och även om landets politiker visat en stark vilja för solidaritet och öppna gränser i teorin, så är landet i praktiken inte förberett för en dylik flyktingström.
Den förda politiken medger inte heller möjligheter att snabbt bygga fler bostäder eller uppmuntra företagen att skapa fler jobb. Både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är hårt reglerade, det är dyrt och krångligt att bygga, och det är tillika en stor investering att nyanställa. Skattetrycket, som är en av de högsta i världen medför snarare att jobben flyttas utomlands – i ett läge när massor av nya jobb behövs till alla nykomlingar.
Som om det inte räcker med dåliga nyheter, nu meddelar riksbankschefen Ingves att hushållens skulder är en allt högre tickande bomb. Om utländska investerare förlorar tron på på den svenska ekonomin kan det utlösa en finanskris.
Det är många som börjar inse hur skört den svenska välfärdsbygget är. De enorma skattetrycket fungerar bara om maskineriet är väloljat och perfekt trimmat. Om storföretagen plötsligt börjar gå dåligt – i det här läget – och börjar massavskeda. Då hamnar man i en enorm fallgrop, där inte bara de arbetslösa ska försörjas av det offentliga, utan även alla flyktingar som redan nu pressar samhällssystemen till bristningsgränsen.
En hårt reglerad bostadsmarknad fungerar också enbart i stabila tider, när trycket inte blir för hårt. Även arbetsmarknaden är avsedd för ett samhällsklimat av lugn och stabilitet, inte avsett för tusentals migranter som ska ha jobb med bristande språkkunskaper, varav många dessutom saknar utbildning.
Man kan fråga sig varför politikerna inte anpassat samhället för flyktingutmaningen? Antalet flyktingar har ökat under flera år, det syns tydligt i Migrationsverkets statistik, men ingenting har gjorts i förberedande syfte.
Den internationella solidariteten och de moraliska stormaktsambitionerna var hela tiden ett skrivbordsprojekt. Inte avsett att fungera i verkligheten.
Inte ens gårdagens flyktingar kommer i arbete, de bor i ghetton utanför städerna, de integreras ej i samhället. Arbetslöshet och brottslighet är större i dessa grupper, än hos riket i övrigt.
Vi ser ett enormt misslyckande. Och de flesta etablerade partier är medskyldiga till detta.
Migrationspolitiken har dessutom varit otydlig vad gäller målbilden. Det har inte kommunicerats några konkreta siffror om hur många landet förmår att ta emot, eller vad som skulle kunna vara en normalnivå, där flyktingarna har en konkret chans till jobb och integration. Man har bara tagit emot fler och fler för varje år, utan reflektion, lärdom och konsekvenstänkande.
Vad kommer att hända med Sverige nu?
På kort sikt kommer regeringen förmodligen att stänga gränserna. Man kommer bara att ta emot FN-kvotflyktingar, kanske inte ens det om något slags undantagstillstånd utropas. En slags repris av Luciabeslutet. Sen börjar arbetet med att få ordning på de flyktingar som redan är här. Man kommer att behöva utvisa många av dem, och det kommer att innebära en del slitningar och problem. Många flyktingar kommer förmodligen att bli kvar, ju fler desto större utmaning för samhället.
Att många av migranterna är muslimer gör inte saken bättre, då denna religion i västvärlden förknippas med intolerans, terrorism och extremism. Dylika förutsättningar gör integrationsarbetet om möjligt ännu svårare. Det finns inte heller någon större folklig förankring för den här typen av massinvandring hos majoritetsbefolkningen. Man kommer att rösta fram populister och främlingsfientliga partier i ren desperation, vilket kan få oanade följer.
Om inte arbetsmarknads-, bostads- och skattepolitiken ändras radikalt kommer flyktingarna ha svårt att snabbt komma i arbete. Vi riskerar ökad ghettofiering, ökad brottslighet, instabilitet, ett oroligt samhälle med ökad risk för braindrain och företagsflytt. Och då blir det ännu svårare för de som väljer att stanna kvar.
Det som sker nu i dagarna är viktigt för de kommande 10 åren. Ju längre politikerna står handlingsförlamade, desto svårare blir det att handla, när man väl beslutar sig för att göra något.
Slutligen kom alltså konflikterna och katastroferna även till Sverige. Landet är inte en ö, som befinner sig lång bort från världens alla problem, inte ett lyckorike som följer sina egna lagar och regler. En dag knackade verkligheten på, och hans handslag var iskallt.
