Enligt den grekiska finansministern har man gjort upp om ytterligare ekonomiska åtstramningar med trojkan EU, ECB och IMF, och då kommer ett ny utbetalning av nödlån i november, vilket skulle förhindra en fullskalig statsbankrutt och utträde ur eurozonen.
Att Bryssel-politikerna inte vill släppa Grekland är förståeligt, om grekerna lämnar valutasamarbetet vore det en enorm prestigeförlust för hela EU, och kanske spiken i kistan för unionen om fler länder följde efter.
Frågan är bara hur länge de här nödlånen kan betalas ut? Kommer Grekland någonsin att ta sig ur diket och betala tillbaka sina skulder?
I det ny-merkantilistiska systemet så ökar ju skuldsättningen per automatik om syd exporterar mindre än nord. Ekonomin har blivit ett nollsummespel, där den enes lycka är den andres olycka, och vi lär aldrig hamna i balans.
Det sitter många olyckskorpar på läktaren; det talas om framtida oljebrist – peak oil, klimatförändringar, torka som driver upp livsmedelspriserna, den kinesiska tillväxten som håller på att bromsa in. Detta i kombination med USA:s enorma underskott och vilsna ledarskap. Oron i arabvärlden gör inte heller saken bättre.
I det här läget behöver vi inte ett plågsamt valutaexperiment i Europa. Låt oss konstatera att det inte fungerade, v g avveckla under ordnade former, och låt nationerna ta hand om sin egen ekonomi som det bäst passar dem. Låt EU leva vidare som ett frivilligt samarbete, utan gemensamt parlament och gemensamma lagar, fritt från överstatlighet, förmynderi och ekonomiska tvångströjor.
