Det berömda skeppsvraket invid den lilla grekiska ön Antikythera är välkänt i arkeologiska kretsar. Det upptäcktes år 1900 av lokala tvättsvampdykare, och efterforskningar inleddes samma år.
Marinarkeologerna hittade bronsstatyer, mynt, keramik och sist men inte minst, den s k antikythera-mekanismen, ett märkligt urverk, som senare visade sig vara ett astrolabium.
Dylika instrument användes under antiken för att registrera månförmörkelser eller andra himlafenomen. Inte förrän på 1700-talet kunde vi mäta oss med de grekiska urmakarnas hantverksskicklighet.
Skeppet som skulle föra alla dessa dyrgripar från Grekland till Rom förliste omkring 86-67 f Kr. Man tror att skeppet var lastat med krigsbyten. Romarna erövrade Grekland vid den här tiden. Fynden hör kronologiskt hemma i den hellenistiska eran ca 323 – 31 f Kr, och i den antika grekiska kultursfären.
Nu ska forskare återvända till Antikythera. Ett nytt projekt som inkluderar specialister från hela världen ska genomföra en utförligare undersökning av fyndplatsen. I dag har vetenskapen tillgång till mer avancerad teknik, och det är möjligt att man kommer att påträffa fler intressanta fynd.
Utrustade med moderna dykardräkter som för ankarna till science fiction-filmer kan man lättare utforska fyndplatsen som ligger på 45 m djup. Projektet har rönt stor uppmärksamhet, och det ska bli intressant att se vad som följer. Vi håller ögonen på Antikythera.
Bild: Antikytheramekanismen på arkeologiska museet i Athen.
