Fredsduvorna på Ship to Gaza fick inte lasta av sina förnödenheter till det Palestinska folket, istället bordade den israeliska flottan konvojen på internationellt vatten, mördade nio man och fängslade resten. Efter några dagar fick de flesta åka hem, men den beska eftersmaken vill inte riktigt försvinna. Och beskare kommer det att bli.
Det har uppdagats att den turkiska organisationen IHH som står bakom Freedom Flotilla inte har rent mjöl i påsen. Det finns starka kopplingar till islamistiska nätverket Ittilaf al-Kheir som finansierar civila och paramilitära våldshandlingar mot Israel. Organisationen är sedan tidigare bannlyst av flera nationer.
Att borda skepp på internationellt vatten är både osmakligt och aggressivt, men det är inte olagligt om man befinner sig i krigsliknade situation, och Israel kan mycket väl göra den tolkningen efter ca 10 000 raketattacker från Gazaremsan.
Freedom Flotillas uppsåt var tydligen ganska grumligt redan från början. Israeliska och Egyptiska myndigheter erbjöd fartygen att lasta av mediciner, livsmedel och förnödenheter utanför Gaza, vilket man vägrade och svarade:
This mission is not about delivering humanitarian supplies, it’s about breaking Israel’s siege on 1.5 million Palestinians.
Det handlade alltså inte om förnödenheter till de stackars palestinierna. Det är inte omöjligt att den israeliska flottan betraktade svaret som en ordentlig provokation eller t.o.m krigshandling. Blockaden mot Gaza har ju en anledning, och raketattackerna är bara en av dem.
Hamas, makthavarna i Gaza, tolererar inte den judiska staten, de vill förinta Israel och skapa ett Storpalestina under islamsk lag. Vad ska man göra med en sådan granne? Bjuda in henne på ostbågar?
Trist att Henning Mankel och den svenska kultureliten blev inlurade i den här soppan. Jan Guillou skulle också ha följt med Ship to Gaza men valde att stanna hemma pga sitt giftermål. Det gjorde han rätt i. Grattis Jan!
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Gaza, Ship to Gaza, Israel
