Svensk politik har en ganska lång tradition av att stänga ute politiska motståndare. Även om socialdemokraterna historiskt använde sig av vänstern som stödparti, så fick v aldrig vara med i beslut gällande försvarsfrågor och rikets säkerhet. Och det har aldrig varit tal om att de ska få platser i en socialdemokratisk regering. Det verkliga beslutsfattandet gjordes tillsammans med mittenpartierna fp eller c.
Vänstern var tidigare att kommunistiskt parti som ville införa proletariatets diktatur. Och det gäller ju att handskas försiktigt med ett sådant parti. Och även om så många som 5% av väljarna stödde det här revolutionära projektet så tror jag det stora flertalet inte ville ge dem något som helst inflytande.
Är det då rätt att stänga ute Åkesson?
Sverigedemokraterna vill inte införa revolutionärt styre, de är kanske inte lika extrema som ett kommunistiskt parti, men de har några andra frågor på dagordningen som vållar huvudbry, samt att de har ett tråkigt arv från nynazistiska organisationer.
Hur många flyktingar som ska släppas in i landet är egentligen en öppen fråga, och inte särskilt viktigt egentligen, även om det ibland framstår som det. Volymen borde vara öppen för debatt, och politikerna borde skaffa sig en bredare folklig förankring för asylmottagning och integration.
Nu är det här lite minerat område i Sverige, man vill helst inte prata om det, ty det finns en risk att meningsmotståndare drar fram rasistkortet om man råkar uttrycka sig felaktigt.
Men i princip så är antalet flyktingar något som kan sänkas eller höjas, det är inte skrivet i sten.
Att däremot kräva att Sverige inte ska ta emot några flyktingar eller arbetskraftsinvandrare alls – det är kontroversiellt. Det är lite oklart exakt hur sd står i frågan. Det är däremot tydligt att de kraftigt vill minska invandringen.
Anledningen till att man inte vill samarbeta med sd är snarare beröringsskräck, man vill inte associeras med ett parti som har sina rötter i brun sörja. Socialdemokraterna har ju själva en historia av invandringskritisk politik, tillsammans med LO avskaffade de arbetskraftsinvandringen på 1970-talet, trots att den fungerade ypperligt både integrationsmässigt och ekonomiskt. Och Göran Persson kallade arbetskraftsinvandring för ”social turism” vid EU-debatter på 2000-talet.
Det vore ju ganska enkelt för Löfven att bjuda in Åkesson, lova honom att halvera flyktinginvandringen, mot att han håller tyst i övriga frågor. Det finns ju en chans att han skulle gå med på det. Det vore första gången sd skulle nå resultat för sin invandringskritiska politik. De skulle förmodligen inte kunna tacka nej. Och Löfven fick regera i lugn och ro, åtminstone ett tag.
Även vid en halverad flyktinginvandring skulle Sverige ta emot fler än grannländerna, så i egentlig mening skulle det inte vara en prestigeförlust för de som vill ha en frikostig flyktingpolitik.
Men detta kommer förmodligen aldrig att ske, dels för rädslan att associeras med nynazism, dels för att det är svårt att diskutera flykting- och invandringspolitik i Sverige.
Därför är det inte märkligt att man stänger ute Åkesson, det är inte heller fel att göra det. Majoriteten bestämmer dagordningen, det är det som är kärnan i demokratin, och oönskade idéer hålls på lagom avstånd oavsett om de har 5% eller 13% av väljarkåren bakom sig.
