Höjda (s)katter löser ALLA problem…


För några dagar sedan kom socialdemokraternas skuggbudget. Kontentan är att vanligt folk kommer att få mindre i plånboken, vår frihet beskärs i förmån för en allt större och fetare statsapparat. Om sossarna får råda.

En gång i tiden gick socialdemokraterna till val på att sänka skatten för arbetare, numera kan de tydligen höja skatten hur mycket som helst. Det finns liksom ingen botten på skattebrunnen, välfärden definieras inte längre av det goda samhället, utan av hur mycket skatt vi betalar.

Är socialdemokrati alltid lika med höjda skatter? Kan man lösa alla problem genom att kräva mer pengar av medborgarna? Eller handlar det om ett mantra, som upprepats så många gånger att det förlorat sin betydelse?

Under socialdemokraterna hade vi världens högsta skattetryck, men ändå halkade den offentliga sektorn efter. Vi talar om operationsköer, akutvårdsköer, allvarliga problem i psykvården, medelmåttiga skolor, medelmåttiga universitet, medelmåttigt rättsväsende, utanförskap, bidragsberoende, dålig flyktingmottagning, dålig arbetsförmedling etc etc etc.

Våra bekymmer handlar inte om brist på skattemedel, nej, det handlar snarare om skröplig organisation, dålig arbetsfördelning, bristande tillgänglighet, ineffektivitet och slutenhet. Men genom att fokusera på skatter och finansiering lyfter man fokus från problemets kärna – slöseri, ovarsamhet och bristande respekt för den gemensamma kassan.

Socialdemokraterna värnar inte medborgarnas ekonomiska integritet. Höga skatter gör det svårt att spara pengar, och sparkapital utgör själva grunden för ett stabilt samhälle. Tomma bankkonton bidrar till större utsatthet under lågkonjunkturer och arbetslöshet.

Detta skapar ett slags hand-ur-mun-tillvaro, där allt mer finansieras av korta, snabba, långa eller stora lån. Och om vi betänker hur finanskrisen i USA startade, så inser vi att fattiga och högt belånade människor närmast kan liknas vid en tickande bomb. Och sossarna bygger och bejakar detta system utan att skämmas.

Visst är man trött på Reinfeldts rigida falukorvskonservatism, men allt är bättre än det förvirrade gänget på andra sidan. Frågan är om man ens kan kalla det socialdemokrati? En gammal sosse som Erlander skulle ha drabbats av paralysie générale om han fått se eländet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, socialdemokraterna, skuggbudget


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag