Ja, det är många som menar att vi borde plocka upp Marx skrifter igen, och där söka svaret på orsakerna till dagens kris och kapitalismens dilemma.
Kapitalism handlar i sin ursprungliga form om rätten till privat ägande, och därifrån utgår investeringar, ägande av företag etc. Men hur de röda ska gå till väga för att hindra folk från att äga – eller äga för mycket – är förmodligen en knepig utmaning. Speciellt om de vill lösa problemet på ett fredligt och humant sätt.
Häromdagen fick vi reda på att det statligt ägda SAS gör en brakförlust på 6 miljarder kr, och politikerna går in med skattemedel för att hålla planen flygande.
Måhända fungerar inte det statliga ägandet särskilt bra heller? Möjligen kan dilemmat bortförklaras med att statligt ägande i ett kapitalistiskt system inte fungerar, vilket iof skulle underminera mycket av det som socialdemokrater och vänsterpartiser skapat genom åren.
Vi kan också skylla på ledningen, kanske var det vd:n och hans rådgivare som inte höll måttet. Men då borde väl ägarna (staten) ringt i varningsklockan? Så skedde inte, och vi kan vara ganska säkra på att statligt ägande inte frälser oss från ondo.
Politiker i ledningsrummet borgar inte för visionär kompetens eller extraordinära snilleblixtar.
Vi ser liknande fenomen i USA, där de statliga/halvstatliga bolåneinstituten Freddy Mac och Fannie Mae ständigt tillförs miljardbelopp från staten för att överleva. Här pratar vi om en bolånemarknad som i det närmaste är förstatligad. Och vi vet ju hur det gick.
Nej, hos Marxismen söker man inte svaren, utan där söker man sanningen – precis som hos alla andra religiösa samfund.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Marx, kapitalism, statligt ägande
