Medan vi väntar på Putin så kan vi lika gärna prata om något annat.
Ponera att en banktjänsteman avslöjas med att hon lånat ut en miljon kr till en tiggare, som saknar hem, arbete, eller någon slags säkerhet. Att bli av med jobbet vore då den stackars bankirens minsta problem, värre straff än så kan utdelas.
Men om vi då istället byter ut bankiren mot EU, och luffaren mot Grekland, blir det mer logiskt då? Är det EU som är boven i dramat som lånar ut pengar till någon som omöjligen kan betala tillbaka?
Här är det många som reserverar sig. Man kan inte jämföra personer med länder, samt att privatekonomi och nationalekonomi är inte samma sak. Möjligen är det så, visst.
Är det då inget fel i resonemanget om EU och Grekland? Är det rimligt att låna ut massor med pengar till någon som inte kan betala tillbaka? Vare sig hon är en person eller ett land?
Är det utlånaren eller låntagaren som är skyldig?
Så länge medier och politiker menar att Grekland är den skyldige så spelar det ingen roll vad vi säger. Den som hävdar något annat blir fullt upptagen med att försvara sig och sina teorier gentemot det accepterade och det vedertagna.
Att vara outsider är ett heltidsjobb, och ibland tar utanförskapet över själva budskapet. Ingen bryr sig längre om vad knäppgöken säger, vare sig han har något vettigt att säga eller ej. Det är få som vågar ställa sig på andra planhalvan och hävda sin åsikt. Det är så mycket lättare att bara följa strömmen och hålla med.
Och det är klart att tiggaren ska betala tillbaka pengarna, absolut. Det är helt logiskt och klart. Det kanske kommer att ta ett tag, men pengarna kommer nog ska ni se…
