Eftersom jag är intresserad av konst, antik skulptur och maktspråk tänkte jag ge mig på en snabb analys av hur McCain och Obama framställer sig själva på sina respektive kampanj-webbsidor.
Överst ser vi McCain, den fårade och ärrade gamle veteranen. Bilden ser ut som ett höftskott, inga försköningar, rynkorna vid halsen syns tydligt. Här avbildas en man som rör på sig, en aktiv person, som pratar eller på annat sätt agerar. Enbart de blå detaljerna av den amerikanska flaggan syns, några stjärnor i bakgrunden, och sedan ett diffust landskap. Budskapet är enkelt och sparsmakat: Contry first. Landet främst.
Obama har valt en annan stil. Han avbildas mot moln och himmel, blickandes uppåt mot fjärran. Posen är drömsk, men ändå stadig. Obama har slängt av sig kavajen, klädd i enbart skjorta och slips spanar han upp mot himlen, mot framtiden, mot nya mål. Det här är en mycket yngre man, men inte heller han har ansträngt sig för att skapa ett utstuderat ateljéfoto.
Texten är längre och i mitt tycke bluddrigare. I´m asking you to belive. Not just in my ability to bring change in Washington…I´m asking you to belive in yours. Här pratas det om tro och förändring, presidentkandidatens förmåga att förändra, och folkets förmåga. Vi ser också en logga, en uppåtgående sol mot de röda ränderna i den amerikanska flaggan. Budskapet är tydligt, en ny tid väntar med Obama vid rodret.
Här intill ser ni en skulptur av Alexander den store, en ung man med lejonman och blicken i fjärran. Det fanns ingen gräns för Alexanders ambitioner, han erövrade dåtidens supermakt. Perserriket. Grekiska och Makedonska soldater tog sig ända till Afghanistan och Indien.
Alexander dog emellertid ung av feber i Babylon, och riket delades upp mellan hans generaler. Likt en i förtid avliden rockstjärna är han för evigt ung, och hans militära bedrifter är svårslagna.
Och nu slutligen till den sista bilden, Gaius Julius Caesar, den store romerska statsmannen och erövraren. Skillnaden mellan den romerska och grekiska stilen är påtaglig. Här syns varenda rynka och det krypande hårfästet; det här är inget fantasiporträtt.
Romarna ville avbildas på ett mer realistiskt manér, åldersrynkor vittnade om erfarenhet och gav pondus. Caesar är ingen ung rockstjärna, utan en ärrad man, med erfarenheter både från slagfältet och politiken. Trots att Caesar mördades av sina rivaler bidrog han till att skapa den romerska kejsarmakten.
Om vi återvänder till de amerikanska presidentkandidaterna vill jag argumentera för att McCain valt Caesars framtoning, medan Obama i större utsträckning sneglat på Alexander. McCain är den gamle trygge och erfarne statsmannen, medan Obama är den starke ynglingen som blickar i fjärran mot nya mål.
Då återstår frågan huruvida amerikanerna föredrar det gamla och trygga, eller nyheter och förändring? Det effektiva och lite rigida Rom, eller det yvigare och mer utlevande Grekland? I detta sammanhang är det lägligt att republikanerna har valt det latinska namnet för folkstyre, medan demokraterna valt det grekiska namnet. Ändå känns det stundtals som om en kejsare ska tillsättas. Därutöver finns det givetvis en rad politiska frågor att ta ställning till… Mer om detta en annan gång.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, McCain, Obama, USA
