Det pratas hela tiden om Grekland, om den grekiska statsskulden, hur lata grekerna är, att de inte jobbar, och att de går i pension tidigare än andra européer. Det är givetvis inte sant. Det som skiljer Grekland från övriga Europa är andra saker.
Grekland har under en otroligt lång tid varit en stormakt, från ca 1200 f Kr under det Mykenska riket, sedan den grekiska kolonisationen av Medelhavet ca 700 f Kr, därefter den klassiska eran ca 500-300 f Kr, tätt följd av den hellenistiska epoken fram till år 0. Därefter utgjorde grekerna ett viktigt kulturellt och vetenskapligt inslag i det Romerska riket, och därefter i det Bysantinska riket fram till dess fall 1453. Med andra ord 2500 år av tung kulturell dominans.
Även under det Ottomanska riket var det greker som bidrog med inspiration till arkitektur, konst, politik, handel etc, och utan den grekiska flottan hade turkarna inte haft en chans på haven. När Grekland gjorde sig fritt från Ottomanerna ca 1830 uppstod en fiendskap i Östra Medelhavet, och många greker som tidigare bott i Västra Anatolien blev flyktingar. De spred sig över hela världen och bidrog till utvecklingen i exempelvis USA och Australien.
Att Grekland nu befinner sig i djup kris är närmast ett undantag i världshistorien.
Greker är entreprenörer, de uppfann myntet och vet hur man använder det; de startar hellre en verksamhet än väntar på att ett jobb ska falla ner från himlen och träffa en i huvudet. Och dessa egenskaper rimmar illa med den grekiska offentliga samhället som är väldigt reglerat, och liknar närmast ett medeltida skråväsende i vissa avseenden.
För att lyckas måste man alltså fuska, för att ta sig igenom berget av meningslösa lagar och byråkrati. Därför är statsmakten svag och föraktad. Om grekerna kunde omsätta sin energi och entreprenörskap till politik – ja, då skulle förmodligen problemen vara lösta, och Athen vore Europas huvudstad. Men nu är det inte så enkelt. Och kanske beror mycket av problemen på det tunga arvet, den fullpackade ryggsäcken med saker och ting från antiken och medeltiden som måste bäras med hela tiden.
Grekland måste välja väg, och om de inte gör det själva kommer någon annan att göra det åt dem. Det är dags att vakna, och istället för att vara stolt över gamla bedrifter skapa nya.