Vi som har varit med ett tag märker måhända ett mönster i hur vissa lagar och regleringar implementeras. Den nya kritiserade könstillhörighetslagen ska klubbas igenom till vilket pris som helst, och det utförs av en borgerlig regering med nationalister som stödparti. Det påminner lite om hur FRA-lagen tvingades igenom, också hals över huvud, där även tveksamma riksdagsmän med gråten i halsen slutligen röstade ja.
FRA-lagen sponsrades av USA, och ingick i deras stora övervakningssatsning efter terrorattentatet mot World trade center i New Nork. Man kan likväl tänka sig att även könstillhörighetslagen drivs på från Vita huset. Genderfrågor är på modet, och den amerikanska regeringen är i allra högsta grad involverad.
Så, jag har lyft fram två omröstningar, och det finns säkert många fler som inte fått lika mycket uppmärksamhet. Frågan är, är det etiskt att främmande makt lägger sig i andra länders förehavanden, och dirigerar politiken ovanför både politikerna och medborgarnas huvuden?
Nej, det är förstås helt galet. Ändå är det uppenbarligen så här världen fungerar numera. Och förutom USA så har vi även EU som också influerar den svenska politiken i stort och smått. Riksdagen har förvandlas till kommunfullmäktige, det mesta styrs uppifrån, och de regionala aktörerna följer snällt med i utvecklingen.
Hur har då detta märkliga system uppstått? Har vi gått med frivilligt?
Ja, vi har gått med frivilligt i EU – som vi blev lovade aldrig skulle utvecklas till en federation, men som gått spikrakt i den riktningen – numera med ett parlament som övertrumfar vårt eget. Och vi har blivit medlemmar i Nato, utan folkomröstning, en militär organisation som i praktiken styrs av USA. Oavsett hur beslutsvägarna är utformade så är det få eller inga som sätter sig emot amerikanerna. De styr och ställer genom sin enorma militära kapacitet, samt genomför sanktioner och blockader mot länder som trilskas. Den senare metoden har numera försvagats, vi ser det på sanktionerna mot Ryssland, som inte fick önskad effekt.
För att göra en lång historia kort, vi har blivit en vasall eller lydstat. Och även om vi hellre kallar oss medlemmar på lika villkor etc, så existerar inte en sådant förhållande i verkligheten, eftersom det alltid finns mäktigare stater, och även i en frivillig gemenskap så blir det alltid de starkare länderna som bestämmer. Och alfahannen i det västerländska politiken är USA. Både EU och Sverige är underkastade USA, antigen formellt via Natomedlemskap eller via informella påtryckningar, eller både och. Vi är dessutom rädda för ryssarna i öster och islamisterna i syd; det är ofta dylika hotbilder som resulterar i militära eller politiska allianser, åtminstone är det så det förklaras i media. Ekonomi, frihandel och rörlighet har också använts som morot, även om det mestadels är inaktuellt numera.
Våra folkvalda röstar igenom lagar, hur tokiga de än må vara, på order uppifrån. Och så här har det varit under ett decennium eller två, men det har inte riktigt sjunkit in, många ser fortfarande Sverige som ett oberoende självständigt land, vilket är en helt felaktig uppfattning. Vi är en delstat.
