Den s.k exemplarförsäljningen av musik och film blir allt svårare när allt blir tillgängligt 24 timmar om dygnet online. Varför slösa på hårddiskutrymmet när godsakerna finns på t.ex Youtube och Spotify – utan att behöva laddas ner? Och förmodligen kommer ännu mer sofistikerade tjänster att se dagens ljus inom kort.
Genom lagar som t.ex IPRED försvåras fildelning, även om den tekniskt intresserade kan kringgå det hela ganska lätt. Nöjesindustrin kan hamna i ett ännu större vakuum då stora delar av publiken både slutar att köpa och slutar att fildela. Man driver helt enkelt bort kunderna, och film- och skivbolag stämplas som stora, globala maktgalna aktörer med halvpolisiära befogenheter.
Vi bör emellertid inte negligera folks vilja att äga, att ha saker. Inledningsvis kommer många att kopiera av varandra offline, våra hårddiskar är fulla med godbitar som kan spridas i det oändliga utan att tappa i kvalitet. Och detta blir ännu svårare att komma åt. Ska nöjesbranschen hindra offlinespridningen krävs att man undersöker folks ipodar, datorer och musikanläggningar i hemmet eller på stan – och detta rimmar illa med det öppna västerländska samhällets ideal.
Nöjesindustrin har det inte lätt. De missade tåget i slutet av 1990-talet, då de skulle ha dumpat priserna på CD-skivor och startat billig försäljning på nätet; utvecklingen har snarare gått åt andra hållet med allt dyrare produkter. Tonåringar har knappast råd att lägga 200 kr eller mer på cd-skivor, och vi ser hur musikaffärerna bommar igen i våra städer.
Om nöjesindustrin vill hålla liv i exemplarförsäljningen borde de titta på Google, och låta sig inspireras av affärsmodellen kring sponsrade länkar. Annonsören betalar egentligen en ganska låg summa för ett klick, men många klick blir det för Google, som tjänat hundratusentals dollar medan du läst denna mening.
Varför inte sälja en låt för ca 1 kr, och en film för ca 5 kr online; hela den uppkopplade världen skulle ladda ner för glatta livet, och slippa dåliga kopior o.dyl. Här går det att tjäna enormt mycket pengar för den som vågar. Och för de som inte törs väntar en utdragen och smärtsam konkurs.
Jag tror att många inom nöjesbranschen har glömt bort en viktig regel: kunden har alltid rätt…
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, fildelning, musikindustrin, nerladdning
