Finanskrisen orsakades av de fattiga. Arbetarna, proletärerna, låginkomstagarna bidrog starkt till finansbubblan. Det här är en vinkel som inte tagits upp i vårt lands medier, men dryftats en smula i andra länder. Clinton-administrationen skapade på 90-talet en handfull lagar som →
What would you do in Las Vegas if you could keep all the gains but send all your losses to the taxpayers? Med dessa ord avslutar Andreas Bergh sitt politiskt korrekta, men mycket tankvärda inlägg angående orsaken till finanskrisen. Den →
1995 lanserar amerikanska politiker (under Clinton-eran) Community Reinvestment Act som tvingar banker att låna ut pengar till folk med måttliga eller låga inkomster, i gengäld får bankerna packa om lånen och sälja riskerna. Svenska socialdemokrater har varit inne på samma →
Bo Rothstein låtsas som om han inte vet vad som orsakade finanskrisen, nu drar han en politisk rövare, för att skylla allt på ”nyliberalerna”, som är så tysta så att det dånar… Rothstein pratar alltså om de krafter som vill →
Ja, då var vi där. Finansbubblan vi nu bevittnar kan bli alla krisers moder. Måhända lyckas våra klåfingriga politiker lappa ihop skrytbygget några år till, men förr eller senare kommer konjunkturen att dyka rejält under ytan. Om inte denna gång, →
Piratpartiet ifrågasätter upphovsrätt och patent, vilket kan ha sina poänger inom kultur-, nöjes- och mjukvaruindustrin. Men de är även emot läkemedelspatent, vilket ger frågan större proportioner, det kommer plötsligt att handla om liv eller död. Det är mödosamt att forska →
Johan Norberg utvecklar tesen om ursprunget till finanskrisen. Han är givetvis mer insatt än jag, och beskriver det hela bättre. Den amerikanska staten skapar bolåneinstitutet Fannie och Freddie, ger dem särskilda privilegier, så att de snart tar kontroll över bolånemarknaden. →
Jag konstaterade i mitt förra inlägg att klåfingriga politiker gärna manipulerar de markadsekonomiska krafterna, ändrar dess spelregler. Men när det krisar – ja, då skyller man ändå på marknaden. Varför denna drift att reglera och tygla näringslivet? Det blir ju →
Varenda gång vi går in i en lågkonjunktur så tappar folk tron på marknaden, och klagar på kapitalismens brister. Därefter går våra politiker in på kammarn och skriver ihop fler och nya regleringar. De agerar ofta som räddare, de hjälper →
