Finanskrisens alla syndabockar


What would you do in Las Vegas if you could keep all the gains but send all your losses to the taxpayers?

Med dessa ord avslutar Andreas Bergh sitt politiskt korrekta, men mycket tankvärda inlägg angående orsaken till finanskrisen. Den ypperligt välbalanserade Bergh skyller givetvis inte enbart på inkompetenta politiker och regleringsfanatism, och inte heller enbart på giriga finansvalpar på Wall Street. Bergh är balanserad, så som man borde vara, så som hela världen borde vara.

Det talas redan om Den andra stora depressionen i USA, och om ni kommer ihåg den förra från historieböckerna, så vet ni att den förde en hel del elände med sig. Och då pratar jag inte bara om arbetslöshet och hungersnöd; depressionen bidrog även till att politiken hårdnade. Ytterligheter fick luft under vingarna. I en panikslagen värld, där man får slåss för brödskalkar, väljer folk ofta de enkla lösningarna. 30-talets Tyskland är förmodligen det främsta exemplet.

Civilisationens fernissa är tunn. Detta ska vi bära med oss; och vi är bara människor, primater med en sofistikerad hjärna. Men liksom de flesta andra djur så premierar vi vår egen och vår familjs framgång och överlevnad. Det är det livet går ut på, vi får inga andra chans, oavsett vad heliga böcker, profeter eller orakel säger. Det handlar om här och nu. Imorgon kan vi vara döda.

Fundera på det, och läs citatet längst upp igen. Tänk miljoner och åter miljoner.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, krisen, bubblan, finanskrisen


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.