Demografin ett hot mot Rysslands stormaktsambitioner


Länderna bortom Polen visar på en sviktande demografi, färre barn föds och många flyttar utomlands. Idag bor det ca 140 milj människor i Ryssland, varav ca 111 milj är etniska Ryssar. Ryssarna i detta enorma land är alltså färre än Tysklands och Polens sammanlagda befolkning.

Vad gäller befolkning kontra landyta är Ryssland en dvärg. Den fåtaliga befolkningen kan omöjligen militärt försvara denna enorma areal, som sträcker sig från Berents hav, Östersjön, Svarta havet till Stilla havet.

Notera att Ukraina har ca 42 milj invånare, Vitryssland har ca 10 milj och Kazakstan ca 17 milj.

Om Ryssland kunde närma sig grannstaterna i Europa och utveckla ett politiskt samarbete så skulle det totala befolkningsunderlaget bli 192 milj. Om även Kazakstan skulle ingå i samarbetet vore vi uppe i 209 milj. invånare.

Om vi jämför med Sovjetunionen 1990 så fanns det 290 milj invånare. Dagens Ryssland har alltså under hälften. Låt oss också jämföra med Kejsardömet Ryssland som 1914 hade 170 milj invånare.

Visserligen bestod dessa historiska nationer delvis av andra regioner, men en jämförelse är ändå intressant när vi diskuterar politik, geopolitik, stormaktsambitioner etc.

När ukrainarna 2013 gjorde uppror och närmade sig väst fick ryssarna helt enkelt panik. Man såg stormaktsambitionerna gå i kras. Därför ockuperade man Krim, trots att det redan fanns en stor militärbas där och regionen var autonom.

Det är väldigt svårt att förklara varför man ockuperar ett område som man i praktiken redan äger. Panikteorin kanske är en av de få som är vettig. Andra menar att man tog halvön för att säkra militärbasen, som om en militärbas inte är säkrad i sig själv? Nu har man istället försörjningsproblem, då man inte har tillgång till landtungan över fastlandet. Samt att man hamnat i en segdragen internationell bojkott, som kostar enormt mycket pengar och anseende.

Om Ryssland ska bli en maktfaktor på lite längre sikt – utan att enbart luta sig tillbaka på kärnvapenarsenalen – så behöver de bli vänner med grannländerna, framförallt Ukraina.

Vidare till den slutgiltiga frågan. Varför är ryssar och ukrainare inte vänner? Man hör ofta att Soros och CIA pumpade in massor med propagandapengar i Ukraina så att de vände sig bort från Ryssland. EU, USA och storkapitalet sådde split och nu är de forna bröderna fiender istället.

Och visst, Soros Open Society Institute fanns på plats såväl som andra föreningar och statliga och halvstatliga organ. Vi inser att västvärlden tjänar på goda relationer till Ukraina samt ett svagare Ryssland.

Fast kan man slå split som inte redan finns? Kan propagandapengar trolla fram hat mellan nationer? Kanske, kanske inte. Men det är absolut lättare om det redan finns misstänksamhet och separatism.

Ryssland kan inte göra ogjort att Ukraina blev självständigt 1991. De kan inte heller göra ogjort att landet haft en egen historia sedan dess. Och inte heller göra ogjort ockupationen av Krim och våldet i öst, mot grannationen som är själva nyckeln till det eventuella ryska stormaktsväldet.

Hur hade historien tett sig om det istället var Ryssland som burit silkeshandskarna och lovat guld och gröna skogar till det ukrainska folket?


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.