Om man under Romarrikets dagar hamnade i onåd fanns det ingenstans att fly, ty hela världen var Rom. Kanske har vi hamnat där igen, då Pax Amerikana inbegriper större delen av västvärlden.
Australiensaren Julian Assange, grundare av den kontroversiella webbplasten Wikileaks är häktad i sin frånvaro och efterlyst över hela världen. Anledningen är en påstådd våldtäkt som skulle ha ägt rum vid ett besök i Sverige. Assange har enligt sin advokat gått med på förhör, som inte har genomförts av olika anledningar, bl.a att en av utredarna varit sjuk. Assange lämnade sedermera landet, vilket till en början inte ansågs som något problem, men han är alltså numera efterlyst.
Ni som följt fallet känner till att den påstådda våldtäkten är omdiskuterad, det rådde samtycke till sex, däremot avslutades samlaget på ett sätt som inte passade motparten, Assange satte inte på kondom el.dyl.
Det handlar om en dum fadäs som många män gjort sig skyldiga till, utan att bli häktade och efterlysta i hela världen. Men de flesta män driver inte en webbplats som avslöjar statshemligheter och andra obekvämligheter. Det är Wikileaks avlöjanden om Irakkriget som är det verkliga brottet. Att Wikileaks även skulle ha lämnat uppgifter om oskyldiga är omstritt, då utgivningen gjordes i samråd med flera stora amerikanska medier, enligt gällande pressetik. Varför sitter inte chefredaktörerna för de amerikanska mediehusen i kurran?
Julian Assange är en politisk flykting, som möjligen gjort en överträdelse mot yttrandefrihetens inskränkningar. De flesta länder har emellertid lagar om meddelarfrihet, dvs att man har rätt att avslöja oegentligheter som statsmakten eller andra instanser gör sig skyldiga till. Om han sätts i fängelse blir han en politisk fånge, precis som frihetskämparna i Kina, Burma, Iran etc.
Det är olustigt att Sverige, som har så hög svansföring i flyktingfrågor, inte hjälper denna politiske flykting. Istället bistår man det amerikanska paranoida rättsväsendet på jakt efter verkliga och inbillade terrorister. USA:s säkerhetstjänst har svällt åren efter 11-september-katastrofen, numera sitter tusentals tjänstemän över hela världen och tolkar information från internet, mobilsamtal, banktransaktioner etc.
Att söka en person för ett sängkammargräl, inte höra honom, låta honom lämna landet, och därefter efterlysa honom i hela världen – tyder inte bara på dåligt omdöme, utan på att det svenska åklagarväsendet följer en främmande och tvetydig agenda. Något som absolut inte hör hemma i ett säkert och humant rättsväsende, utan mest påminner om KGB:s metoder under det kalla kriget.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Assange, Wikileaks, demokrati, rättsväsende