Ett antal tongivande svenska ekonomer uttrycker sitt missöje gentemot euron. Kritiken påminner om den från aggressiva bloggare eller sura engelska missnöjespartier, men nej det är det svenska etablissemanget som rasar mot euron.
Själv undrar jag vad som kommer att hända med ett EU, som allt färre gillar, och en valuta som blir allt mer impopulär?
Varför åker vi omkring i rostig läckande båt, mot okänt mål, när det enda som återstår är att hoppa av och byta farkost? Möjligen är vi fega, och väntar på att någon annan ska hoppa av först?