Ibland när jag är riktigt förbannad på skatter, byråkrati och avgifter. Då brukar jag tänka att jag aldrig någonsin ska bidra med något tillbaka till staten.
Hur bra min firma än går ska jag aldrig anställa någon. Hur mycket pengar jag än tjänar kommer jag aldrig att återinvestera pengarna i rörelsen. Jag ska konsumera, slösa, gärna utomlands. Så att mina surt förvärvade slantar inte hjälper den giriga hand som varje månad stjäl över 60% av mina intäkter.
Jag betalar gärna skatt, och delar på vissa gemensamma bördor; precis som alla andra vill jag ha ett välfungerande samhälle. Men jag frågar mig varför den svenska staten är så dyr i drift? Hur kommer det sig att länder som Canada, Australien etc har så mycket lägre skatt? Och ändå klarar att hålla en mycket hög standard.
Därför vill jag inte utveckla min verksamhet, inte hjälpa till att sätta folk i arbete, eller skapa en större skattebas – eftersom jag vet att staten på detta vis bara blir ännu mäktigare och girigare. Och några större skattesänkningar finns inte i sikte, här är likheterna mellan alliansen och socialdemokraterna fler än olikheterna.
Jag vägrar att bli kapitalist eller småborgare, det vill säga en person som utvecklar sitt företag, investerar, och nyanställer i takt med att verksamheten växer. Det anses ju dessutom fult att vara kapitalist, det är ju för många ett skällsord. Därför låter jag bli. Tillika anses det vara vulgärt med ständig tillväxt, därför låter jag bli.
Kalla det civil olydnad; ingen kan tvinga mig, och ingen kan klandra mig. Jag kan ju alltid hävda att verksamheten inte växer pga en massa andra skäl.
När jag ser mig omkring, och noterar att de flesta svenska storföretag är ganska gamla, att återväxten är låg, att vi haft massarbetslöshet sedan 70-talet, att näringslivet rör sig lika snabbt som en snigel. Då inser jag plötsligt att jag kanske inte är så unik. Att det förmodligen finns fler som tänker som jag.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, skatt, skatter, näringsliv, marknad, entreprenör, kapitalist, kapitalism, tillväxt
