Ibland blir jag kallad euroskeptiker. Smaka på ordet: skeptiker. Ungefär som om mina åsikter skiljer sig från de etablerade sanningarna, som om min åsikt vore avvikande på något sätt, som om det jag tyckte var fullkomligt felaktigt. Ungefär som klimatskeptiker. Det är inte heller korrekt att ifrågasätta den globala uppvärmningen, trots att det bara blir kallare och kallare.
Men strunt samma i vad folk tycker. Det fria ordet är ju en av västvärldens grundbultar, och jag tänker utnyttja den till fullo, så länge det går.
Låt oss istället fundera på en sak. Vad ger euron för fördelar?
Många åberopar en stark valuta. Det är viktigt med en stark valuta, framförallt när man hamnar i kris och dåliga tider.
Jag antar att man inte ens behöver bemöta det här argumentet längre. Hellre än liten struntvaluta, som man kan devalvera, revalvera eller låta flyta så att man kommer i balans med omvärlden. Som det ser ut nu kommer Sydeuoropa aldrig att komma i balans med Nordeuropa.
Vidare så kan stater och regeringar låna pengar billigare pga den starka euron, med framförallt Tyskland som garant.
Detta har Europas politiker använt för att skuldsätta sig upp över öronen. Stora delar av finanskrisen beror på dessa billiga lån.
Euron anses dessutom vara praktisk, man behöver inte växla så ofta vid resor, då den gäller i flertalet europeiska länder. Och det här kan jag skriva under på. Euron är praktisk.
Frågan är om det sistnämnda argumentet räcker för att upprätthålla en katastrofvaluta som bidragit till fattigdom, oro och misstro mellan Europas folk – istället för det omvända som var dess mening.
Men det spelar ingen roll. Jag antar att folk kommer att håna mig för mina åsikter, och kalla mig för skeptiker, även om det så skulle snöa i Nicosia och det cypriotiska pundet hade högre kurs än euron.
