Ukraina har för avsikt att köpa 100-150 svenska JAS Gripen. Ländernas ledare träffades och lät sig fotas framför planen, nyheten kablades ut över hela världen.
Det låter som väldigt många. I dagsläget används 74 plan av det svenska försvaret. Brasilien, Ungern, Tjeckien, Thailand och Sydafrika nyttjar också planet, men ingen av dem har fler än 20 exemplar. Med tanke på produktionskapaciteten så det kan ta tre år innan ukrainarna får sitt första plan. Frågan är om inte kriget är över tills dess?
Hur ska då den här affären finansieras? Moderna stridsflygplan är ju inte kända för att vara billiga. Ukrainarna har ju begränsat med tillgångar, kriget tär på deras resurser och de mest industrialiserade områdena är ockuperade av Ryssland.
Möjligheten att använda frysta ryska tillgångar har nämnts. I det här fallet så betyder ”fryst” beslagtagen eller stulen. Och eftersom ryssarna framstår som den dominerande eller vinnande parten i kriget, så borde man istället förbereda sig på en relation med dem efter krigsslutet. Att tillskansa sig ryska pengar i det här läget låter som en farlig deal.
Även om ukrainarna får sina stridsflygplan, så är frågan hur de ska användas? Stridsflyg har ju inte fungerat så bra i det här kriget av olika anledningar. Läser man västliga medier så menar de att ryssarna inte skaffat sig luftherravälde och därför använder stridsflyg i mindre utsträckning. Och att anledningen till att ukrainarna inte använder sina plan handlar om att ryssarnas plan är kraftfullare. Ingen av parterna kontrollerar luftrummet.
Sanningen är nog den att jaktflyg har ett begränsat användningsområde i moderna krig, där bägge sidor har luftvärn och drönarsvärmar som kan störa eller slå ut dyrt stridsflyg. Jaktplan fungerar bäst när man har luftherravälde, vilket man bara kan uppnå mot underutvecklade länder med väldigt svagt försvar. Jämför med de krig som USA genomför i Mellanöstern.
Även om affären mest är en avsiktsförklaring, så kan man fråga sig vad allt det här går ut på? Handlar det om att vinna poänger i media, att Nato och Sverige ska framstå som handlingskraftiga? Eller handlar det om att skrämma ryssarna till förhandlingsbordet, ungefär som den förra dealen med Tomahawk-missiler, vilka kanske inte heller kan levereras i tid, men har en avskräckande effekt?
För några år sedan så saboterade västmakterna, med Boris Johnson i spetsen, förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul. Nato lovade evig trohet till Ukraina och att man aldrig skulle sluta att skicka vapen, det fanns ingen anledning att skriva under fredsavtalet. Men nu kanske man hellre vill avsluta kriget, eller åtminstone frysa konflikten? Tiderna ändras, och kriget har blivit en börda för alla parter. Och då kanske Gripenplanen blir sista spiken i kistan för Putin, som slutligen känner sig tvingad att skriva under ett fredsavtal regisserat av Donald Trump?
Problemet är att ju längre tiden går, och ju mer vapen Nato skickar och tömmer förråden, desto större anledning för Putin att avsluta kriget utifrån sina egna premisser. Han slår två flugor i smällen, dels försvagar han Nato och dels vinner han sakta tillbaka de gamla rysktalande regionerna i Ukraina. Och förr eller senare så kommer den ukrainska armén att kapitulera mot den ryska övermakten. Ukrainakriget var aldrig avsett att vinnas, utan ett sätt att försvaga Putin både militärt och ekonomiskt, och sen hoppas på inre motsättningar, sönderfall och slutligen regimskifte. Just nu förefaller det som att planen gick i stöpet.
Photo: Airwolfhound from Hertfordshire, UK, CC BY-SA 2.0 <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0>, via Wikimedia Commons
