Skolskjutningarna är ett amerikanskt kulturellt problem


Jag kommer ihåg några bilder från en bekants fotoalbum, foton på leende unga israeliska kvinnor med k-pistar hängande från axlarna. De var civilklädda och hade förmodligen permission från värnplikten, men vapnet skulle de ha med sig även när de gick omkring på stan. Det såg lite bisarrt ut, men är förmodligen ingen ovanlig syn i Israel.

Vapen i olika former är något som finns i våra samhällen, vare sig vi gillar dem eller ej. De nordiska länderna har en synnerligen hög vapentäthet, vilket förmodligen beror på att jakt är populärt. Och i Schweiz förvaras vapen och uniform i hemmet efter avslutad militärutbildning. Även på Cypern, där jag bor finns det mycket vapen i omlopp, framförallt för jakt. Och ibland händer det olyckor, att någon blir skjuten av misstag under vapenvård eller jakt.

Däremot är s.k skolskjutningar ovanliga, de hör framförallt hemma i USA. Och att säga att dessa våldsyttringar har att göra med tillgängligheten till vapen är att göra det hela lätt för sig. Även om förekomsten av vapen är en slags förutsättning. Det värsta mordet på skolelever i USA gjordes med dynamit i början på seklet (Bath, Michigan), och som vi vet här i Europa så kan även lastbilar användas till att massakrera folk, eller konstgödsel.

Skolskjutningar är ett amerikansk socialt och kulturellt fenomen. Kanske har det uppstått ur det tävlingsinriktade sociala livet, med dating- och skoldans-kulturen (s.k proms), där unga män som inte lyckas känner sig socialt degraderade? Eller om det beror på sport- och idrottslivet, som också kan upplevas som pressande och förnedrande för den som inte presterar tillräckligt bra. Vem vet? Numera lever skolskjutningarna sitt eget liv, och den ena galningen inspirerar den andra, som en virussjukdom.

Vad vi däremot vet är att skolskjutningar händer väldigt sällan eller aldrig i andra vapentäta länder.


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.