Jimmie Åkessons (sd) debattartikel i gårdagens Aftonbladet väcker starka känslor. Dels för det hätska utfallet mot muslimer, och dels för ett antal faktabrister som uppdagats. Muslimerna beskrivs som den största hotet mot vårt samhälle, att de kommer att ta över städer och stadsdelar, med ökad radikalisering, risk för terror etc. Och debatten fortsätter, på Newsmill korrigerar Åkesson artikeln och anklagar Aftonbladet för förvanskning.
Frågan är om Åkesson vinner något på muslimdebatten. Sd:s kärnväljare jublar säkerligen, men alla de nya tveksamma anhängarna (som tillkommit de senaste åren) får måhända kalla fötter. Svensson vill ha sin röda stuga och midsommarstång i fred, men han gillar också att att mumsa i sig kebab och få trappuppgången städad av billig arbetskraft. Medelsvensson är ingen uttalad rasist, även om han är missnöjd med dagens flyktingpolitik.
Kanske är Åkessons debattartikel den första motgången för sd under senare tid? Han har haft det väldigt lätt i TV-sofforna, där oftast de andra inbjudna debattörerna munhuggits, medan Åkesson sitter stilla och talar om sans och förnuft.
Debattartikeln är måhända ett steg bort från den ”centrumdemokratiska” inriktning som varit ledstjärnan under de senaste åren, dvs en politik som mestadels påminner om mittfårans, med skillnaden att sd förespråkar mer restriktiv flyktingpolitik.
Muslimerna är en lätt måltavla, de sticker ut mer än andra minoriteter pga klädval mm. Dessutom finns det representanter från flera andra invandrargrupper som också är kritiska mot muslimer. Hotet från öst är en central del av Europas historia, från och med Konstantinopels fall fram till modern tid, där framförallt turkarna har utmålats som barbarer och det största hotet mot vår civilisation. Att Orienten berikat och befruktat vår egen kultur på många olika sätt, talas det oftast mindre om.
Är det då religionskritik som Åkesson sysslar med? Knappast, det handlar fortfarande om invandring och rädslan för det främmande. Notera att de flesta religioner är mer eller mindre intoleranta, och accepteras endast av det moderna samhället i starkt sekulariserad form. Flera sidor i gamla testamentet vigs åt hur man ska straffa och kuva kvinnor, även om dagens moderna kristna väljer att bläddra förbi. Många sidor i västerlandets stora historiebok med korståg, slakt på civila, inkvisition, intolerans och häxbål är tillika föremål för snabbare bläddring.
Rasism ÄR den värsta formen av kollektivism. Det finns inget som heter muslimer eller kristna – det finns bara vitt skilda individer, som utövar olika religioner, seder och bruk. Precis som kristna skiljer sig åt, så skiljer sig även muslimer åt. Att klumpa ihop alla muslimer och ge dem samma egenskaper är kollektivism. Och för mig spelar det ingen roll om det är socialister som spelar ut det kollektivistiska trumfkortet eller konservativa; det är samma idévärld, samma gamla hatiska visa. Att kuva de giriga kapitalisterna, judarna, muslimerna, armenierna eller byzantinarna – är prov på samma vidriga människosyn. Kollektivismen avhumaniserar och förvandlar den enskilde till en gruppdeltagare, en klass, ett folk, en ras eller ett djur – därefter är det lättare att ta till olika metoder för att komma till bukt med problemet.
Jag tror att det finns många i vårt land som ser problem med dagens flyktingpolitik, som kanske även är rädda för massinvandring från vissa regioner, man är rädd för konflikter, nya sedvänjor etc. Men Åkesson har valt fel väg. Upplysning och sekularisering är det enda motmedlet mot fundamentalism och arkaiska sedvänjor. Och en utsträckt hand och en kopp kaffe är det enda motmedlet mot utanförskap och isolering. Ge inte den fattige en fisk, ge honom ett nät, för att citera en av de stora religiösa skrifterna. Och allt detta åligger civilsamhället, dig och mig. Staten och politikerna är oftast handfallna, men de kan stifta allmängiltiga lagar och regler, som gäller alla och envar, på samma grunder och utan undantag. Och det är en god plattform som vi alla kan utgå ifrån.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, invandring, migration, flyktingpolitik, flyktingar