Det har blivit något av en trend att personer med höger- eller konservativa åsikter börjar odla en kristen identitet, ibland konverterar de till och med katolicismen eller ortodoxin. Kanske handlar det om sökandet efter rötter, en fast punkt att stå på, eller både och?
Karikatyren av högermannen är att han är abortmotståndare, vapenägare, livsstilskonservativ, kristen och familjeorienterad. Åtminstone är det så i USA.
Flera av oss som lutar åt höger känner inte igen sig i den här bilden. Frågan är om abortmotstånd ens är en högerfråga? Och många har inte en stor traditionell familj i landsbygdsmiljö, och är inte vapentokiga. Sist men inte minst, vi kanske inte heller är uttalat kristna.
Är man ens höger eller konservativ om man inte skriver under på allt detta? Inte enligt vänstern i alla fall, och det är väl framförallt de som skapat den här nidbilden.
Högerns kärna handlar om självägande och autonomi. Därutöver är äganderätten central, samt minimal inblandning från statsmakten och dess byråkrater. Vi vill bli lämnade i fred. Vad vi tror (eller inte tror på) berör blott oss själva.
Sen finns det förstås en konservativ inriktning som gillar en stor och stark statsmakt, och en kyrka som övervakar det hela. I realiteten var även detta system tämligen frihetligt, eftersom kungen och prelaterna inte lade sig i folkets vardagliga göromål, och skattetrycket var löjligt lågt jämfört med dagens nivåer. Statsmakten intresserade sig för de större frågorna, utrikespolitik, krig och diplomati. Politiken var inte total, och berörde sällan den enskilde, om det inte utbröt krig eller jordbruksreformer, skiften etc.
Äventyr, expeditioner och kolonialism var också ett resultat av högerpolitiken. Vi ville upptäcka världen, mäta, väga och katalogisera. Det vetenskapliga sinnet, logiken och förnuftet premierades. Man läste gärna de gamla romarna och grekerna, likväl som nyare forskning och rön. Konst, arkitektur, litteratur och musik värdesattes. Det fanns ett självändamål med att bli bildad, skaffa sig kunskaper, resa och se hela skapelsen.
Likväl fanns det konservativa som inte gillade vattnet från kunskapens brunn lika mycket. Böcker kunde vara farliga. Konsten och musiken förledde ungdomen. Onödig utsmyckning, ornament och dylikt var tecken på dekadens. Och resor och äventyr var farligt, det var nog bäst att stanna hemma och vakta ägorna. Livet skulle levas lugnt och stilla, potentiella oroligheter kväsas i sin linda.
Den här lama konservatismen som ogillar förändringar och alltför höga ljudnivåer stämmer hyfsat väl med begreppet ”långhuset”, som ofta används av tänkare som BAP. Det är gamlingar och kvinnor som styr, ungdomarna tuktas och begränsas, de gifts bort i unga år och blir snart som sina föräldrar. Det finns ingen plats för erövringar och äventyr.
Den lama konservatismen ligger nära dagens vänsterrörelse. Det är mycket förbud, förordningar, tilltalsregler och censur. Och det finns en ohälsosam centrering kring könsroller och sexualitet. Fast på lite olika sätt. Folk är hämmade, osjälvständiga och saknar egensinnighet och agens.
Både vänstern och högern rymmer olika aspekter av de bägge polariteterna. Men för mig personligen utgör högern äventyrarna, Prometheus, Alexander och hans generaler, Columbus osv, de som upptäcker nya kontinenter, och de som kommer att besöka avlägsna himlakroppar och kolonisera dem.
I dagsläget befinner vi oss i en introvert kultur, där stor energi läggs på mjukvara, men desto mindre på fysiska erövringar, rymdfart, kärnkraft osv. Vi ser också avindustrialisering i väst, tillverkningen flyttar österut, och medeltida väderkvarnar ska alstra vår el.
Vi gillar att prata om formalia – vad som får sägas eller inte, och hur de ska sägas – men inte om själva innehållet, vad vi ska fylla vår fantastiska framtid med. Istället är vi rädda för morgondagen, att haven ska stiga, öknar ska breda ut sig och himlen ramla ner på våra huvuden.
Den kristna högern, i sin allra sämsta form blir i det här sammanhanget ännu ett försök att hämma och innesluta folket. Det är högerns svar på: Du kommer inte att äga något, och vara lycklig; ät insekterna! I en tid när vi är extremt beroende av handlingskraft och framtidstro så bör vi inte luras till nonsensdebatter om abort, vapen, familj, kyrka osv, ty det finns en risk att vi blir sittande ännu ett decennium eller ett sekel. Livet är handling, intellektuell skärpa och skönhet, inte oformliga jäsningsprocesser och förfulning.
