Skolväsendet ser i det stora hela ut som det gjorde för 100 år sedan, trots att vi har internet, datorer och tillgång till världens samlade kunskap online. Katederundervisning i specifika ämnesblock, prov, betyg, raster och läxor är det vanliga. Även om vissa skolor försöker sig på annorlunda pedagogik så är de flesta skolor fast i en begränsande mall.
Skolans uppgift under många år har (förutom undervisningen) varit barnpassning. Vi kan inte ha barn och ungdomar som stryker runt på stan medan föräldrarna arbetar. Därför fokuserar skolan inte alltid på ren inlärning, utan det förekommer mycket dötid, och ämnen som kanske inte är så viktiga. Jag kommer ihåg att vi hade barnkunskap i högstadiet, själv fick jag mitt första barn när jag var 35.
Idrott, träslöjd, syslöjd, hemkunskap, musik etc är andra ämnen som jag personligen hade lagt utanför schemalagd skoltid, och därmed inte sagt att de är oviktiga. Idrott kräver längre tid och engagemang än någon timme här och där. Samma sak gäller för olika typer av hantverk, vilka bättre lämpar sig för temadagar, workshops etc.
Kanske ska vi också fundera på vilken typ utav hantverk, skicklighet som behövs i dagens samhälle?
Språk, matematik och kunskap om vår omvärld är de viktigaste ämnena för låg- och mellanstadiebarn som ska förberedas för vuxenvärlden. Eller rättare sagt, de viktigaste teoretiska ämnena, därutöver finns det mängder av praktiska kunskaper att lära sig. Att mecka med bilar, motorcyklar, datakunskap, husliga sysslor, renovera och laga, sköta en trädgård etc etc. Listan kan göras lång. Och sen finns det mängder av specialkunskaper som krävs för det professionella livet, programmering, bokföring, försäljning, montering, förvaltning etc etc.
Frågan blir – vad av allt detta ska skolan satsa på? Och vad är föräldrarnas ansvar?
Många förvånar sig över att barn spenderar 9 långa år i grundskolan. Och när de är färdiga så kan de blott ta enkla jobb som att städa på McDonalds – utan kompletterande utbildning som också kräver många år.
Då kommer vi tillbaka till resonemangets kärna. Vad sysslar man med under dessa 9 år? Det är ju en hel livstid för ett barn. Ändå lär man sig så lite viktiga och användbara saker, utifrån ett samhällsfunktions-perspektiv.
Om skolan hade varit mer effektiv så skulle en 16-åring kunna sköta enklare fakturering, administration, montering, handha vissa maskiner etc. Men det finns ett visst motstånd mot att släppa in 16-åringar på arbetsmarknaden, det anses fint och viktigt att fortsätta sin skolgång på gymnasium, högskola eller universitet, kurser etc. Arbetsmarknadspolitiken premierar också lång utbildning innan man kommer ut i arbetslivet.
Och det är väl inget fel i detta, om alla dessa år av utbildning genererar viktig och användbar kunskap. Men jag misstänker att det tyvärr inte är så.
För de flesta jobb skulle det räcka med gymnasieutbildning, om utbildningen var bättre och fokuserade på yrkeslivet och dess specifika behov och krav.
De flesta kontorsjobb kräver absolut ingen universitetsutbildning, tyvärr, även om vi luras att tro det. Enklare ekonomi, programmering, utredningar, pappersarbete, kundrelationer etc kräver ingen akademisk examen.
Vi tillbringar många långa år på universitet och högskolor, och det är blott en bråkdel av kunskaperna därifrån som vi använder i det dagliga arbetslivet. Det är slöseri med tid och resurser. Vi sitter fast i förstelnade former medan samhället och utvecklingen springer ifrån oss.
Om grundskolan koncentrerade sig på inlärning istället för barnpassning, skulle man kunna lära ut grunderna under låg och mellanstadiet, medan man skulle kunna ha vissa allmänna yrkesspecifika ämnen som passar vårt samhälle på högstadiet. På gymnasiet skulle man vidare kunna specialisera sig inom olika fält, och därefter ta ett ordinärt jobb. Högskola och universitet väljs av de som ytterligare vill specialisera sig och bli experter inom olika områden.
Våra liv och familjesituationer förändras i takt med arbetsmarknadens utveckling och globalisering. Många föräldrar arbetar numera hemifrån, och behovet av barnpassning minskar. Det finns ingen anledning att 10-åringar ska gå i skolan bara för att passas av någon. De klarar sig utmärkt hemma och kan ägna sig åt fritidsaktiviteter, medan mamma och pappa arbetar i sitt hemmakontor. 10-åringen ska gå i skolan för att lära sig något.
Tider och scheman luckras tillika också upp, det finns programmerare som helst arbetar på nätterna pga lugnet och friden. Och säljare och förhandlare måste ibland också göra samtal mitt i natten till andra delar av världen som har olika tidszoner. Det är inte heller skrivet i sten att vi måste jobba 8 timmar i följd varje dag. Och semestern måste inte tas ut mitt i sommaren, det finns andra årstider som lockar.
Vi lever i en föränderlig värld, med enorma tekniska landvinningar och stora politiska utmaningar. Vi har inte råd att göra saker på låtsas, som att gå 9 år i skolan utan att vara kvalificerad för ett enklare jobb. Eller att gå ekonomiprogrammet på gymnasiet utan att vara kvalificerad för ett simpelt ekonomijobb.
