Det finns ett starkt folkligt missnöje med EU-projektet. Knappt hälften går och röstar i EU-parlamentsvalet i Sverige, och i vissa länder är valdeltagandet så lågt som 30-40%. Frågan är vilken legitimitet ett sådant parlament har?
Om det nu är parlamentet som bestämmer, eller om det är ministerrådet, kommissionen, eller de lokala parlamenten rent av? Ja, det är inte lätt att veta. Och kanske också en av delförklaringarna till missnöjet, den oklara förskjutningen av makt, byråkrati – och givetvis den ekonomiska krisen.
När så få röstar blir resultatet lite mer spretigt; det är folk som är politiskt intresserade som går till valurnorna, därför tappar de stora slätstrukna partierna i förmån för de mindre idédrivna partierna. Tyvärr åkte piratpartiet ut, vilket var synd då de arbetade för öppenhet och belysta många svåra frågor, och lyfte fram hur illa det demokratiska arbetet fungerar i parlamentet.
Och från och med nu kan vi sluta att skratta åt utländska missnöjespartier med EU-utträde och främlingsfientlighet på agendan, ty vi har fått vår egen dos av detta. Sverigedemokraterna fick nästan 10% i EU-valet, och kommer att skicka 2 representater till Bryssel. Där kommer de förmodligen att samarbeta med nationalistiska partier från andra länder, som exempelvis franska Front national, ungerska Jobbik, grekiska Gyllene gryning etc.
Jag räknar inte in brittiska UKIP bland de främlingsfientliga, även om de strävar efter mer reglerad invandring, samt att de ska finnas krav på invandrare att de ska försörja sig själva innan de kan få statligt stöd etc. De är inget utpräglat rasistiskt/främlingsfientligt parti, och de driver många andra frågor också.
Man ska få vara kritisk till flyktinginvandring utan att behöva klumpas ihop med partier som har en utpräglad nationalistisk eller rasistisk ådra. Här har traditionella medier en stor och svår uppgift.
Kommer de EU-kritiska partierna att kunna samarbeta? UKIP verkar inte så roade av Front National. Och vi får inte heller glömma att de EU-kritiska rösterna inte bara kommer från konservativt håll, utan även från socialistiska/kommunistiska missnöjespartier.
Frågan är om de ens behöver samarbeta. De kan sätta käppar i hjulet för EU-projektet bara genom att rösta NEJ i avgörande frågor, oavsett vilka de bakomliggande skälen än må vara.
