Medan terrorgruppen islamska staten sätter Mellanöstern i brand, och försöker implementera strikt islamsk lag så fortsätter islam att urvattnas i Iran. Decennier av tvång och religiösa påbud har tydligen påverkat iranierna i en annan riktning. Bönerummen står tomma och folk ägnar allt mindre tid åt den andliga sfären.
Det här kan vara intressant att känna till för oss i väst, ty det var i Iran den stränga tolkningen av islam slog igenom. Det var här radikaliseringen började, och kanske är det här den avslutas?
När religionen försvagas så framstår det ledande prästerskapet som furstar eller småkungar, inte helt olika shahen som iranierna revolterade emot och avsatte 1979. Vad blir det kvar av en teokrati när folk förlorar sin tro?