Donald Trump höll ett av sina mest intressanta och viktiga tal i Polen, under inledningen av sitt besök i Europa. Han prisade polackerna för deras uppoffringar under andra världskriget och kalla kriget. Lyfte fram deras stolthet och beslutsamhet, hur de återuppbyggde sitt sönderbombade skövlade land, och slutligen frigjorde sig från kommunismen. Han beskrev också Polen som Europas geografiska, men även kulturella mittpunkt.
Detta ligger helt i linje med t.ex George Friedmans tankar, där Polen ibland beskrivs som en Europeisk stormakt under uppbyggnad. Polen utgör ett betydande geografiskt område, och de har definitivt viljan, förmågan och de kulturella förutsättningarna.
Därefter lämnar Trump Europas nya mittpunkt för att resa till den gamla mittpunkten, Tyskland.
Han möts av kravaller och gatustrider, där tusentals svartklädda vänsterdemonstranter sätter bilar i brand, slår sönder skyltfönster och gör gatorna osäkra. De flesta av dem är unga, de bor hemma hos sina föräldrar. Många av dem har aldrig arbetat, och har egentligen ingen aning om skillnaden mellan kapitalism och socialism. Situationen påminner stundtals om ett inbördeskrig, eller något som hände i Berlin under 1930-talet, där också skyltfönster slogs sönder under ideologiska förtecken. Man kan fråga sig varifrån detta förvirrade missriktade hat kommer ifrån?
Merkels G20 möte misslyckades, det blir ingen uppslutning i leden mot Trump. Och dessutom har Merkel nog med egna bekymmer, förutom insolventa banker och EU-kriser, så sviktar landets pensionssystem. Och Italien har slagit hål i bankunionen genom att rädda banker med skattebetalarnas pengar. Logisk vore om Tyskland lämnade bankgarantin, och i slutänden även euron. Förmodligen vore det enda sättet att flytta tillbaka centrum till Berlin. Om Merkel har viljan och förmågan återstår att se.